MARSVINSBLOGGEN

Glada marsvin är roliga marsvin Maila oss

Vi måste prata om att adoptera

Djurhem Berlin

Verksamheten jag fantiserat om existerar och den ligger i Berlin, heter Thierheim Berlin (betyder Djurhem Berlin), grundades 1901. Djurhemmet är till ytan Europas största djurstall och såpass som 22 fotbollsplaner stort. Från luften påminner Thierheim Berlin mest om någon slags landad UFO fantasi.

Från luften ser Theirheim Berlin ut som att ett UFO som slagit i marken för några år sedan och att naturen börjat ta över 🙂 . Djurhemmet är 22 fotbollsplaner stort och hyser de flesta arter som människan använder som husdjur.  Bild från Das Wochenmagazin

Jag lyssnar på en pod ( inspelat radioprogram) som heter Hundpodden vår bästa vän. Han som gör podden heter Gurgin. Jag blir lite fundersam eftersom det verkar finnas två poddar med samma namn. När jag kollar lite så är det samma person bakom men de avsnitt som finns på Sveriges Radio P4 är ifrån 2017. Gurgin verkar inte finnas där längre utan bara som ”sin egen”  Den som är aktuell finner du länk till här Podden

Gurgin gör en intervju med Julia som är kommunikationsansvarig på Thierheim Berlin, och ju mer jag hör så blir jag självklart ledsen för att det finns så otroligt stort behov av en sådan verksamhet men samtidigt, så skönt att någon ändå orkar och kan driva detta.

På djurhemmet i Berlin finns även marsvin. Tryck på bilden så kommer du direkt till deras sida.

Thierheim Berlin drivs inte av tyska myndigheter utan av privata initiativ och föreningar, enklast förklarat som motsvarande Djurskyddet i Sverige. Även i Sverige är det i mångt och mycket såhär. Myndigheterna tar inte ansvar för husdjur, utan det brukar vara privata aktörer, föreningar och stiftelser.

Skillnaden mellan Djurskydd & Djurrätt

Skillnaden mellan djurskydd och djurrätt: om du tror på djurskydd så anser du att vi ska fortsätta och utnyttja djuren. Men du reagerar starkt när du hör talas om att människor hanterar djur illa. Dock har du inga problem med att djur ska dö för att människor ska äta eller klä sig. När du tror på djurskyddstanken tänker du att djuren ska få det bättre. Större burar men fortfarande i burar. Djuren ska ha längre kedjor men fortfarande hållas i kedjor.

Som djurrättsaktivist anser jag att människor varken behöver eller ska utnyttja djur. I vårt samhälle finns inget behov att äta döda kroppar eller klä sig i djurhudar. Ingen behöver djurparker eller zoo. Det finns fantastiska alternativ för alla behov du kan tänkas ha. Jag tycker att mjölken som kommer från en ko tillhör hennes kalv och att ägget tillhör hönan.

Jag anser att det enda liv som tillhör mig är mitt liv, och jag anser att om min kropp bär ett foster är det jag som ska välja om jag vill genomföra en hel graviditet.

Vårt främsta syfte i livet är att hjälpa andra. Kan du inte hjälpa, så låt iallafall bli att skada dem. Dalai Lama

Sveriges nya djurskyddslag

För några dagar sedan, den förste april började en ny djurskyddslag att gälla i Sverige. Syftet med den nya lagen är enligt Regeringskansliet att: den nya djurskyddslagen syftar till att säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd och respekt för djur. Bland annat stärkts skyddet för djur som tävlar och ett förbud mot att överge djur införs.

De kommunicerar även att ”I lagen förtydligas att djur ska ha en möjlighet att utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande. Det införs också ett krav på att den som tar hand om djur ska ha tillräcklig kompetens för att tillgodose djurets behov.”

Ändå har vi minkfarmer i Sverige. Minkar, som behöver simma kilometer varje dag för att må bra, hålls i burar stora som en uppslagen kvällstidning.

Känner igen Bullshit när jag ser det

Jag tror att det som är viktigast för Regeringskansliet är det som kommer sist i deras kommuniké:

 -Med den nya lagen kan vi behålla vår höga nivå på djurhälsa och djurvälfärd och ta den ett steg längre. Samtidigt är lagen skriven för att värna om djurhållarna vilja och möjligheter att växa och starta nya verksamheter, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson.

I lagen är det två andra nyheter. Lex Maja, som innebär att inget djur ska bli övergivet för att Hemtjänst eller annan personal inte får lov att larma. Den andra nyheten: det är inte längre lagligt att överge ett husdjur som du inte längre kan eller vill ha. Du är tvungen att ordna så att någon annan tar hand om ditt djur eller på annat sätt lösa saken. En lösning som många löser problemet med är att avliva. I Sverige är det fortfarande helt lagligt att avliva friska djur för att du inte längre vill eller kan ha dem.

I Tyskland får en inte lov att avliva friska husdjur. I Sverige är det inget problem, tvärtom får den veterinär som nekar problem. Jag har åtskilliga gånger på förtvivlad påringning från veterinärer eller djurskötare tagit hand om både marsvin, katter och hundar som lämnats till veterinär för avlivning. De har bett djurägaren att få omplacera istället och då fått ett ja.

Jag tycker det är bra att Sverige har ändrat lagen så att det inte längre är lagligt att överge sitt djur men…när en inför nya förbud skulle en såklart samtidigt satt till lite pengar för att ta hand om det som händer i nästa led.

När får vi se ett Djurhem Göteborg?

När ska alla de som är så förtjusta i att göra nya bebisdjur förstå att det inte är bra och ta konsekvenserna av det?

När ska alla som vill ha babydjur att ”prägla” fatta att en lika gärna kan prägla en vuxen?

När ska alla förstå att det enda vettiga att göra är att adoptera de djur som redan finns och är helt underbara? istället för att shoppa bebisar och skapa efterfrågan av personer som istället för att satsa på friska och starka djur  föder fram det som ska ge många poäng på utställning istället?

Sluta att behandla levande varelser som saker. Utöka din empati till alla de djur som redan finns, prova nåt oväntat. Kanske en äldre individ lär dig någon om livet?

Hö, hö, hö

Trots våra försök att jämna ut höåtgången tryter det. Vi miste en leverantör tidigt på säsongen och nu har vi bara två hämtningar kvar hos vår mest ordinarie höman Håkan. Det är i bästa fall halva april. Vi har lyckats arbeta oss in hos ännu en försäljare i Trollhättan men kvalitén har blivit…inte sämre.. men det är mer grovt och hårt. Passar sämre i samband med marsvin och eftersom det både kostar och är långt att köra har detta alternativ inte blivit en fullgod ersättare för lyxhöet vi tidigare hade.

Hö. Hälsokost för marsvin.

Så vi vill uppmana alla att köpa hö där ni kan. Ett försäljningställe som vi själva använde i Eragons barndom är Naturnära. De säljer höbalar i plastsäck. Men är höet nyligen lagt i så behöver det inte vara problem. Stoppa näsan i när du ska köpa, det ska lukta sommar. I brist på sommar ingenting. Men aldrig champinjon. Eller svamp eller mögel. Packa om i papper eller annat öppet emballage så snart du kommer hem.

Over and out.

Eragonsängeln – spelreglerna

Om du gillar att hjälpa marsvin så kan du alltså ansöka om Eragonsängeln. För att bli aktuell, ska du bo minst tio mil från Göteborg, inte föda upp marsvin och du måste först lägga ut pengarna. Ansökan ska innehålla sex delar:

  1. ANNONSEN
  2. MOTIVERING -VARFÖR DU SER ATT MARSVINET BEHÖVER HJÄLP
  3. JOURNAL / DAGBOK
  4. OMPLACERING – EVENTUELL EGEN ANNONS OCH KONTRAKT MED ADOPTÖR
  5. KVITTON
  6. DINA UPPGIFTER OCH DINA MARSVIN

  1. Annonsen ska kompletteras med plats (shpock, Blocket, Facebook osv) och datum. Säljares namn/ adress / telefon
  2. Det ska framgå varför du ”räddar” och hur du förstått att marsvinet/en behöver dig. Två bebismarsvin från en uppfödare behöver i allmänhet inte räddas. Inte femton från en zooaffär heller. Sitter sådana djur illa till ska du ringa Länsstyrelsens djurskydd.
  3. Du ska föra journal / dagbok över det du gör, kost och marsvinets förändring/ utveckling, vikt och annat du lägger märke till.
  4. När det blir dags att omplacera så finns bra hjälp på Eragonssidan för egen omplacering. Dokumentera även detta.
  5. Alla kvitton på inköp, försäkring, veterinärbesök och medicin räknas in i det du får från Eragons, det ska vara kopior eller foton på kvitton. Kvittot från försäljaren ska vara med säljarens personnummer men om det krånglar så iallafall namn, adress och telefon. Ditt eget arbete, spån, hö och grönsaker tillhör det du får bjuda marsvinet på.
  6. Skriv alla dina uppgifter: namn, mail, tele, adress, bankkonto, dina marsvins kön, ålder och om de är kastrerade. Har du exempelvis en kastrerad hona kan en marsvinshane som levt ensam i flera år bli ”väckt”.

Beställ material till Eragonsängeln på

Skriv Eragonsängeln som rubrik i mailet. Skriv namn, mail, adress och tele i mailet.

Slarva inte med formalia. Vi vill inget hellre än att bevilja Eragonsängeln men vi ger inte marsvinens pengar till något som inte gynnar marsvin.

Eragonsängeln kommer att delas ut minst en gång per månad ( mars till december) under hela resterande 2019 och sedan utvärderar vi.

Varje Eragonsängel har maxbelopp på 2000 kronor och vi har inga problem med att du kastrerar (så länge det sker hos marsvinskunnig veterinär) om marsvinet är i form för det.

Vi är noga med att adoptören får betala 1000:- i adoptionsavgift för en kastrerad hane. Dessa pengar ska du behålla, och allra helst kastrera en till…

Fråga om något är oklart. Jag har försökt att täcka allt men om inte, fråga.

Eragonsängeln – bakgrunden

När jag grundade Eragons 2005 jobbade jag som egen företagare och min dagliga sysselsättning fanns i samma hus där jag utvecklade omplaceringen. Jag jobbade själv med stöd av familj och vänner de första fem sex åren. Det var enkelt att ha en sidoverksamhet i samma byggnad.

När Eragons blev förening 2010 och fler människor aktiverade sig blev det fler tankar som styrde arbetet. I början märktes det inte så mycket och självklart dominerade jag då och gör fortfarande.Vi jobbar med demokratiprocessen i Eragons och ibland går vi två steg fram men veckan efter ett steg tillbaka. Vi har möten och försöker finna system och struktur för att det ska fungera och kännas meningsfullt för de aktiva. Samtidigt slåss vi med tidsfaktorn och ibland finns det bara tid till det nödvändigaste, och då hamnar förändringsarbetet längst bak i kön.

När en gör saker på ideell bas ska det vara roligt och givande. När jag tog hand om Teddy & Freddy en gång i tiden var det för att det gav mig något.

Jag har funderat på vad det ger och kommit fram till att jag gillar att göra bra saker som känns meningsfulla. Vilket många människor gör men det är väldigt olika vad människor anser vara bra och meningsfullt.

När marsvinspojkarna blev friskare gav det något, hjälpa dem gjorde mig glad. Styra deras framtid i annorlunda riktning kändes bra. När de fick ett fint hem hos en släkting till en av mina vänner var jag glad och tillfreds.

När jag senare satte in annonser med vackra marsvinsfoton på blocket, provade mig fram med olika textformuleringar, så gav det mig ännu en dimension på min kreativa sida. Jag gillar text och bild och är fascinerad av vad en kan åstadkomma med det. Jag provade olika formuleringar i annonsen och märkte att när jag klargjorde i annonsen att det inte var utan krav så accepterade människor det utan problem till 99%. De andra fick tala om varför de inte ville försäkra eller på annat sätt svara upp mot Eragons krav på etisk djurhållning. Jag förklarade att det var adoption och inte köp, och förklarade skillnaden.

Sonja och jag byggde webbsidan eragons.se första gången 2006. Då blev  det mer text och bild och ännu bättre. Jag kunde börja tycka saker, hade som en liten miniblogg där jag skrev i princip varje dag, och många fina bilder var det också. På den tiden hade blocket inga bekymmer med att en la en adress till webbsida och det blev hyperlänkat direkt. På det sättet hittade många människor till Eragons. Jag la allt mer av dagarna på marsvinen i omplaceringen och sedan blev det kvällarna hemma vid datorn också. Telefonnumret i annonsen på blocket gick till min privata telefon. Snart upptäckte jag att de som ville adoptera inte alltid hade samma hänsyn och dygnsrytm som jag behöver så jag gick mer och mer över till till mail. Som jag har mailat 🙂 men numera så har jag så tröttnat på det. Jag vill hellre att de som är intresserade kommer ner till oss i omplaceringen istället. Det är först då jag räknar dem; en del som mailar ser vi aldrig röken av. Visst kan småprata på mail vara trevligt men jag är inte intresserad av neverending brevväxling och däcksparkande. Jag vill ha kontakt med människor som verkligen är intresserade av att ge hemlösa marsvin ett seriöst och engagerat hem.

Numera jobbar jag heltid som anställd på en annan plats i Göteborg och har inte samma möjligheter att ha igång omplaceringen. När jag började jobba som anställd igen började vi att använda jourhem, vilket Eragons aldrig jobbat med innan. Det är inte enkelt, och ännu en ny erfarenhet.

Jobba där du står

En av de nya erfarenheterna kring just jourhem var att en del som vill vara jourhem tror att de kan vara jourhem så länge de har lust medan Eragons vill att jourhemmet ska vara så länge marsvinen behöver. Självklart vill vi inte flytta runt marsvinen mer än nödvändigt.

En fördel med att ha nära och flexibla jourhem är att en så vanlig sak som olika hudproblem och parasiter som vi har medel mot i omplaceringen och som kostar  bara medicinkostnaden på 400:- för tjugo marsvin men lätt kan kosta 2000:- och kräva två tre veterinärbesök för två marsvin.

När potentiella  adoptörer ska träffa djuren så är det inte EN part vi ska boka möte med, utan nu är det TVÅ. Jourhem och eventuell adoptör. Inte omöjligt på nåt sätt men fler som ska passas in, det är en massa mail och kontakter. Det går an så länge det är en sån här träff som ska organiseras, men när det är två tre stycken på gång samtidigt tar det otroligt mycket tid. Alla har begränsat med tid och med många djur blir det MÅNGA mail och möten.

Eragons har fortfarande huvuddelen av verksamheten i mina lokaler i mitt hus. Men steg för steg sprider vi ut både arbete och ansvar. Webshopen har jag inget jobb med. Jag är inte den som samordnar och schemalägger de volontärer som sköter lördagsverksamheten. Jag är inte den som samordnar så att alla familjer får pensionat när de ska åka på semester. Jag passar heller inte alla marsvin när deras familjer ska på semester. Jag är inte den som packar allt hö längre. Det är inte bara jag som röjer upp i omplaceringen med regelbundenhet. Jag tar hand om en å annan eftervård men inte längre alla. Men jag hämtar allt hö, spån och de mesta fodret. Jag gör så mycket jag orkar och ska jag göra mer, jag då behövs det fler av mig. Jag tar hand om de flesta adoptioner och jag tar hand om större delen av de marsvin som är för omplacering. Både att sköta djuren, välja ut adoptörer, det vill säga maila i massor, träffa dem och hjälpa till med ihopsättning av marsvin.

Jag har precis varit sjuk och om inte annat när det händer blir en medveten om hur mycket som hänger på axlarna. Hö tar slut och spån tar slut och jag orkar tyvärr inte hämta och lasta. Dessa produkter är viktiga, vi vill kunna erbjuda våra adoptörer att köpa hö och en stor del av de pengar som vi får in kommer från just höförsäljning.

Det är många som växer in i verksamheten och tar ansvar. Med ansvar kommer inflytande. Inflytande är medbestämmande och om du vill ”makt”.

Men makten över vilket jobb jag tar på mig är min liksom makten vad du tar på dig är din.

Eragons upptagningsområde av marsvinselände är Göteborgsområdet och klarar vi det så är vi som jobbar med Eragons nöjda. Visst blir vi också jätteledsna när vi ser marsvinselände på bilder, annonser eller berättelser från andra platser i landet men vi kan omöjligt klara allt samman så vi får helt enkelt vara glada för det vi klarar. Marsvin är en av de sällskapsdjur som ofta annonseras på ett sätt som tydligt visar vanskötsel. Det är smärtsamt långa klor, dåligt med mat,  jättesmutsigt eller alldeles för små burar. Det kan vara bilder på dräktiga marsvin och sådana med allvarliga parasitangrepp.  Eller ensamhet. Med åren har jag lärt mig att jag ska undvika Blocket mina sköra dagar och de andra i arbetsgruppen har liknande strategier för att klara av det.

Men det är nu en av de deviser som är Eragons ledord kommer särskilt bra till pass;

ingen kan göra allt men alla kan göra nåt

Ibland känner människor att det vi gör är så bra att de tycker vi ska göra det över hela Sverige. Jag förstår det…men vi kan inte det. Vi har jobb, familjer och ja..liv helt enkelt. Det är ingen som betalar oss månadslön för att göra ”Eragons” på heltid. Så vi stretar på och vi försöker hålla Göteborgstrakten hyfsat fri från marsvinselände. Ibland rinner det över från Skåne och det är inte så att vi inte vill hjälpa till men vi orkar inte allt.

Det finns heller ingen anledning att vi ska. Det finns människor som blöder för marsvin i hela landet och de flesta av dem har ett par kvadratmeter över där ett par tre olycksdrabbade limpor kan bo några månader.

Vi som bryr oss om marsvin behöver jobba hållbart. Om tio- tjugo personer i Göteborg ska ta rätt på allt marsvinsselände i hela Sverige så är det en lätt match att slita ut oss. Till slut sitter vi hela gängen och gråter. Men om alla drar sitt strå till stacken så kanske vi i Göteborg kan få dra efter andan ibland, glädjas åt allt gott som sker i verksamheten och må bra över det.Vi hjälper gärna till med råd och dåd men vi vill inte ha ansvaret för allting. Det fina med ansvar är att det går bra att dela på.

För att uppmuntra det här arbetet, för att få fler att våga hjälpa marsvin så har vi bestämt att inrätta en sorts stipendium och pris. Vi kallar det Eragonsängeln. För du som ansöker och får detta hjälper faktiskt både marsvinen och Eragons.

Nu har jag skrivit bakgrunden.

Nästa blogginlägg kommer att vara spelreglerna.

Kligröt och viktigheter

Du har adopterat marsvin, och du har fått många råd när du hämtade.

Du kanske är ny med marsvin men du kan också ha haft marsvin tidigare, när du var liten eller alldeles nyss. Det spelar egentligen ingen större roll. För budskapet i denna text är något som vi alltid ska vara medvetna om och aldrig ska glömma bort. Har ingen sagt det förut så är detta en av de saker du verkligen ska ta till dig.

Lava i augusti 2018, så himla liten bara 65 gram och fyra dagar.

Underbara Lava idag. Hon är av de grisar som haft god nytta av extrahjälp för att gå upp i vikt.

Du ska väga ditt marsvin och du ska skriva upp.
I början, de första två veckorna ska du väga varannan dag. 

Du utgår ifrån den första vikten och den ska antingen öka, om marsvinet inte är fullvuxet eller underviktigt. Eller så ska vikten återgå eftersom en flytt ofta tar ner vikten under de första veckorna.

När du har fått kontroll på vikten så väger du en till två gånger per månad beroende på om de är växande (oftare) eller vuxna. Du ska välja en tid och rutin som ger så säkert resultat som möjligt och ”lära” dig ditt marsvin. Du ska lära dig vilket spann på vikt marsvinet har. Du ska lära dig vad ditt marsvin väger vid exempelvis klockan åtta på kvällen efter att du fodrat med grönsaker. Eller innan du gett något på morgonen. När på dygnet du gör är inte viktigt, det viktiga är att du har en likadan rutin så ofta det går.

Lära dig ditt marsvin är att veta ungefär vilket viktspann som marsvinet rör sig i.

Recept, kligröt. Ett av de redskap som jag har för att ge en förstärkning för  svagare djur. Det betyder inte att du ska använda detta flera gånger per dag, utan som mest en gång per vecka. Mängderna här är för de jag har hemma just nu, 25 marsvin,  proportioner du ser här. När du ska göra kanske du mäter upp i teskedar eller möjligtvis matskedar. 9 dl kruskakli, 6 dl vatten, 2 dl vetegroddar, 1 dl critical care. Vispa och rör ihop, låt stå tio minuter och servera. Kligröt kan varieras med exempelvis någon växtdryck istället för vatten och lite riven morot.

Marsvinet försöker alltid in i det längsta att hålla stilen inför sin flock, inför oss, inför alla. Bytesdjur gör så, det är ett nedärvt beteende. De vill tillhöra flocken eftersom det är skyddet de har mot alla rovdjur som vill äta dem. En stark flock som identifierar ett svagt djur stöter ofta ut det svaga djuret.

Viktminskning är den första signal vi får att marsvinet inte mår bra. Då kan vi fortfarande göra något. Detta är orsaken till att vi väger. Väntar vi på att marsvinet ska visa det på annat sätt är det oftast för sent.

På Eragons säljer vi en bra våg för att väga marsvin i. Det är en digital hushållsvåg med en oval transparent vågskål som är inhandlad på Harald Nyborg. Du köper den hos oss till självkostnadspris för en hundralapp.

Som en slags handledning, tips skriver jag hur mina marsvin fodras.

En gång per vecka gör jag rent. De är omkring femton marsvin i flocken, de lever på golvet i ett litet rum. Mina har våtrumsmatta och vanligt spån i botten. När allt är rent och fint brukar jag ta en Ikeakasse med  Karebyhö  och sprida och byggas kojor med. Sedan brukar jag sprida ett par skopor med kornkross här och där i spånet. Är jag riktigt generös vilket jag oftast är, så blir det även lite stimulansgodis eller lördagsgodis i höet. Stimulans och lördagsgodis är lite stråiga och fibriga foder som egentligen är för häst.

Kligröt lägger jag på papperstallrikar, allt annat får de leta och jobba efter.

Morgon C-vitaminmarinerad gurka lite hö och rent vatten. Jag använder vanlig brustablett till människor och ny varje dag. Jag tar den koncentrerad, typ ett glas vatten och två brustabletter. Gurkan skärs i bitar och får bada i C-vitamin brus i tio minuter

Lunch: om jag är hemma och ger extra: kligröt eller nåt annat, det kan vara lite kornkross eller några små bitar knäckebröd. Jag lägger kligröt på papperstallrikar, allt annat strör jag i spån och hö. Den varmare och grönare årstiden kan det vara allt ifrån äpple och sälggrenar, gräs eller ogräs. Detta är för att marsvin älskar att äta och jag älskar marsvin.

Dessutom har marsvin i fångenskap alldeles för tråkigt så detta är sådant som gör att det händer något. Det händer att jag ger pellets men det är sällan. Då sprider jag det i hö och spån enligt samma princip som andra torra foder.

Middag: Paprika ungefär en 1/8 till 1/4 del per marsvin och som efterrätt kan det bli en aning blekselleri eller nåt annat. spetskål, morot , äpple eller så.

Kväll: Hö, lite nytt eller så rör jag runt i det som redan är utlagt beroende på det höets status.

Våg. Du köper den hos oss till självkostnadspris för en hundralapp.

Finaste Rasmus i vågen, jag gillar denna vågen eftersom den är oval precis som formad lagom för ett marsvin. Rasmus är en av stjärngossarna som bjöds ut som ormmat i december.

När du får hem marsvin ska du lära känna dem och vägandet är en av redskapen för det. Skötsel är en annan av sakerna du ska göra, klippa klor, kanske päls och även att göra rent öron. Titta så tänderna ser bra ut med jämn tuggyta, kortare tänder upptill, längre tänder nertill. Marsvinen ska vara torra i rumpan och de ska vara rena och lukta gott. Gott i sammanhanget är doft av hö och rent men inte parfym. Du ska smörja de små fina fötterna och du känna så att inga knölar som inte ska vara där finns på kroppen.

Får du inte styr på vikterna? Då tar du med dig djuren och hälsar på oss en lördag. Då är det viktigt att du har dina noterade vikter med dig.

Olikast

Jag har en ny svaghet och det är att lyssna på Jonas, Mark, Johanna, Elinor, Mia och Anna. Långnäsor som ger småprat, storåsikter och spaningar. Sedan nåt år lyssnar jag på poddar så snart det finns en stund över. Ibland helt okända och nytända stjärnor men mest några av de roligaste och mest väletablerade komiker och kulturpersonligheter vi har i Sverige.

Vi hade kalas, och då går resterna till älsklingarna <3

Vill du veta varför jag utnämner dem till långnäsor? då rekommenderar jag dig att starta en ny god vana med den senaste Skäringer & Mannheimer. Där får du även reda på vem som är olikast. God vana eftersom skrattar du ibland så lever du längre.

Vid den här tiden på året tänker jag ofta bakåt, jag funderar över Eragons barndom, vår utveckling och i viss mån funderar jag på vart vi ska.

Det var 2004 som jag gjorde den första omplaceringen, på webbsidan finns följande text som beskriver detta.

”Hemma hos en vän till mig satt två små marsvinskillar, Teddy och Freddy. Det var i slutet av 2004, jag var där på en fika och såg att marsvinen inte mådde bra. När jag frågade hur det var att ha marsvin visade det sig att två i familjen fått höallergi strax efter att marsvinen kommit dit. Säkert var det orsaken till att det i buren fanns väldigt lite hö, nästan inget alls. Marsvinen var i riktigt bedrövligt skick och hade långt utvecklad skabb – pälsen var tunn, som avskavd. De såg uttorkade ut, det fanns många små sår på huden och de kliade sig ofta och intensivt. Det fanns ingen plan. Varken att ta dem till veterinär, sälja dem eller nåt annat. De bara satt där.

Freddy

Min vän och jag hade våra döttrar i samma klass. Jag var med när Teddy och Freddy köptes på en marsvinsutställning i Älvängen på våren det året. Då var de små som möss. Teddy med mörka ögon, mättad gyllene brun och Freddy med ljust röda ögon och blekare färg. Fantastiskt vackra. De var bröder och bara en månad gamla när de såldes. Minimalt med instruktioner, nån A4 från marsvinsföreningen och så bytte pojkarna ägare. Köparen var tolv år gammal. Jag var med som vuxen men jag var inte inblandad mer än som chaufför. Flickorna, min och vännens dotter, fixade detta själva. Det var ok hemifrån att skaffa marsvin, men det var inget som försäljaren kollade upp.

Teddy

När jag fick syn på Teddy och Freddy i hemmet kände jag mig ansvarig. Dels för att ingen annan kunde eller ville ta ansvar men även för att det var uppenbart att de skulle dö ganska snart om ingen hjälpte dem. Så jag frågade om jag skulle ta dem; sa att de kan bo hos mig tills jag hittar nån bra. Jag berättade inte att de var döende, det kändes i stunden som att jag ville bespara oss alla den sanningen. Min vän blev otroligt lättad och sa ja direkt. Dottern hade tröttnat på dem så som barn gör. Ingen var ledsen när jag bar iväg dem. Jag löste problem i kvadrat och även i mitt hjärta kändes det bra. Jag omplacerade dem på våren 2005, då hade de hunnit fylla ett år. De var underbara, friska och gyllene limpor igen.

Familjen P tre veckor

Nu har de små grynen hunnit bli tre veckor, mamma och dotter har blivit tingade.

Dotter och Syster Pirjo

Son och Bror Pawell

Son och Bror Pekka

Son och Bror Per-Ola

Pappa Peter

Mamma Pernilla

Trippellycka på 81 dagar

Under en lång period har det i princip varit marsvin in. Det har varit marsvin som suttit riktigt illa till som Stjärngossarna som bjöds ut till ormmat, människor som blivit dunderallergiska och övervägt avlivning men även sådana marsvin som blivit sista svinet och vars människor bestämt sig för att avsluta.

Jag har åkt ner till omplaceringen i princip varje dag, haft en del stöd av Marie och Marie men det har varit tungt ändå. När massor av fina underbara marsvin bara sitter i förvaring…det är kass.

Men så kom ett mail och ett mail till och ett sms, ett pm och även någon som anmälde intresse på öppentiden. Helt plötsligt räckte marsvinen knappt till och jag känner mig glad igen. För jag är både lättledsen och lättglad. Igår kväll träffade jag två trevliga kvinnor och adoptörer som det var roligt att adoptera till. De hade känsla för djur och när Moltas (jag tror ni minns Moltas, Mauritz och Verners hemska situation?) flyttade iväg för att bli flockledare för flera stycken… det är lycka i mitt bröst. Moltas bor nu i Skepplanda.

En stund senare flyttade även Mauritz och Leandro och de bor nu i Falkenberg. Dubbellycka. Sen åkte jag till Maria för att hämta en liten stackare, som jag ska berätta om nästa gång jag hinner skriva.

Från en av tre i en riktigt äcklig 100 bur till the one and only i en tjejflock. Moltas vägde 735 gram den 10/11 och vid flytt igår 879 gram.

Mauritz. Kommer att sakna hans lilla sociala ansikte <3

Maria säger att Verner allt får bli kvar hos henne  och hennes kastrerade Piglo 🙂 Så Verners hem är nu i Mölndal. Kan en bli trippellycklig? jag kan iallafall. Fint fixat för tre olycksfåglar på samma kväll även om det krävdes en bebispojke, en kastrering och en kastrerad hona för att fixa sällskap till alla tre.

Verner vars hela bakparti var ur funktion den 11/11-2018. Verner har nu  tagit kontroll över bakparti När Verner kom utan funktion i bakbenen vägde han 857 gram. Vid senaste vägningen var han uppe i full funktion och 1072 gram.

Det tog 81 dagar,  två månader och tjugo dagar att klicka i alla rutor, sällskap, sundhet, lagom viktökning, bad, ohyrebekämpning och ansvarsfulla ägare för alla tre pojkarna. Sen flyttar och adopteras de på samma kväll, det var lite slump och himla lyckat 🙂

81 dagar. Jag vill särskilt påtala det för dem som tror att bara en kör marsvinen till Göteborg så är det lugnt. Det är ett bra arbete vi vill göra och ska vi göra det bra så kan en inte bara samla alla på Eragons.

Jag la fyra timmar i går kväll på att förändra marsvins situation. Det var  den tid det tog att skjuta bollen i mål. Innan dess har det varit timmar med skötsel, släpande av hö, spån, skräp, byte, tvätt, grönsaker osv osv osv. Jag höll på att glömma allt mailande och pratande. Det vill säga alla träningstimmar om jag ska fortsätta med fotbollsmetaforen.

Ingen kan göra allt – men alla kan göra nåt.

Säg inte till mig vad du inte kan.

Jag kan inte nog säga hur stort mitt ointresse för detta är och jag kanske ger dig tröst för att du är en vän men egentligen spelar det inte så stor roll vad du inte kan. Det som spelar roll är vad du gör.

Förhandla med dig själv om vad du kan och gör sedan det och kanske lite, lite till.

“Be the change that you wish to see in the world.”

― Mahatma Gandhi

Alvida och Zoja till Stockholm

Igår åkte Camilla tillbaka till Stockholm. Hon fick med sig två fina tjejer.

Alvida till Stockholm.

Zoja till Stockholm.

 

Tänk på det.

Arkiv