Ursprungligen postat den 19 januari 2012

Först sköljer man munnen med lite vatten i en spruta eftersom marsvin nästan alltid äter. Även om deras främre mun är tom har de nästan alltid lite mat längre ner i processen.

Nu verkar det som att vi får napp, även om det inte finns några bryggor som det kallas. Bryggor innebär att deras kindtänder växer över och låser fast deras tungor. Fruktansvärt smärtsamt och ett vanligt problem på marsvin. Ja, tungor – de har två som fungerar som transportband vid deras eviga malande av hö och gräs. Men det finns en missfärgad tand, kan tyda på infektion och att det gör ont, och dessutom tror Bosse att det eventuellt sipprar lite blod därnere i halsen. Säker är svårt att vara; Kenzo är ju vaken och tuggar och äter frenetiskt på instrumentet för att slippa ha det i munnen.

-Ja men detta kan man nog göra något åt, säger han

Jag märker att han tittar lite försiktigt på mig och jag vet precis varför, eller tror mig iallafall veta. Det är nämligen i detta läget folk börjar skruva på sig. Göra något åt, ja det innebär sövning och det är dyrt. Jag tycker inte om att lägga alla pengar på veterinärvård men det finns sämre saker att lägga dem på också. Friska marsvin gör mig glad och har jag pengarna så lägger jag dem hellre på mina djur än de flesta lyxartiklar. För att ha djuren ser jag som lyx, det tillhör ju inte mat och tak överhuvudet-posten iallafall.

Ok, säger jag, vad innebär det? sövning?

Bosse vet att sövning är min skräck. Jag vet åtskilliga marsvin som dött i samband eller efter att de fått narkos. Han säger;

-Vi sederar (innebär lugnande medel) och sedan tar vi ytterst lite med masken? ok?

– Japp, säger jag. Glad som en lärka eftersom jag tror att jag får tillbaks Kenzo i levande och åtgärdat skick. På Exo tar de klinikbesök på morgon och förmiddag och efter lunch opererar de så jag vet att det inte är nån större ide att dröja sig kvar.

Jag lämnar min älsklingskille och åker till omplaceringen.

Kenzo är försäkrad men när det gäller tänder hjälper inte det. Precis som vår egen sjukförsäkring inte innefattar tandvård gör heller inte djurens försäkringar det. Surt kan man tycka men ganska rimligt om man tänker efter.

När de skriver in Kenzo för ingreppet får jag skriva på ett papper där jag accepterar att betala de 2500:- som det beräknas kosta att greja till hans mun. Jag har gjort två vetrinärbesök tidigare med honom under hans liv, det ena var en kastrering för 500:- och det andra en undersökning för några månader sedan som också kostade några hundra. Hans försäkring har till dags dato kostat ungefär 1625:- Hela notan för glädjen att ha Kenzo i drygt fyra år är alltså uppe på cirka 5000:-. En sak som ytterligare motiverar mig att lägga pengar på veterinärvård är detta: man kan önska sig mycket i livet men är man sjuk önskar man bara en sak;

Att vara frisk.

Jag har ingen som helst anledning att tro att jag och Kenzo skiljer oss åt på den punkten.

Slår man ut det på tiden han förgyllt mitt liv; som idag är cirka 1600 dagar och nätter så har han kostat mig tre kronor dygnet plus spån och den mat han äter.

Jag är otroligt glad att jag har råd med det.

Ursprungligen postat den 19 januari 2012