Till slut gav jag upp och satte marsvinen i omplaceringen igen. De är för många. Vi har Poppel som hittades ute och sedan kom till Djurskyddet. Då vi har ett bra samarbete och de inte hade några andra marsvin fick han komma till oss. Han blev så galet lycklig, inte över kastreringen men tjejerna! tjejerna!
Vi har pysslat lite i omplaceringen och fått lite ordning och julfint. Ny produkt, pennskrin. Du hittar den i webshopen också.
Sen har vi Benji. En underbar liten vit kille som jag tror är den gladaste kille jag träffat. Han föddes och tillbringade ett par dagar hos en person som hittade en hel gäng med marsvin utomhus i Trollhättan. Hon skrev de bevingade orden ” jag har bestämt mig för att öppna mitt hem för dem” Redan då anades jag oråd då detta var en person som inte hade eller hade haft marsvin tidigare. Sen tyckte hen att det var en fantastisk ide att göra fler marsvin. För det är ju en logisk slutsats när en hittar cirka femton marsvin utomhus på hösten. ” Det behövs fler!”
Nysydda på önskemål. Med vädringsfönster och en ficka 🙂
Ja hur som helst så lekte hen med dem ett år och sedan fick hennes barn ett mycket akut allergianfall. En vän till mig skulle hämta marsvin och burar. Trots att de var två som skulle bära ut 100 och 120 burarna så var de så tunga av spån, kiss och bajs att de nästan inte klarade det. Allergianfall? tveksamt mot vad. Allergi mot att städa marsvinsburar kanske?
Melvin på myset och Gina i. Så jobbar de.
Fy vad jag avskyr den här typen av beteende. Förr hade jag sagt:” den här typen av personer” men det är inte sant numera. Det är beteendet jag avskyr- inte personerna. Ändrar de beteende så är ingen gladare än jag. Men det måste vara en förändring på djupet, en förändring som innebär att du förstått vad för feltänk du haft.
Små burkar för fina fötter.
Första halvåret av sitt liv bodde Benji med Simon som är två år men när de nya ägarna skaffade två pojkar till och släppte ihop alla fyra började Benji och Simon att bråka och de kom i retur till min vän som omplacerat dem. Jag tog dem till oss och nu är även Simon kastrerad och sitter med två flickor. Dessa är tingade och flyttar hem till en familj på julafton. Familjen var inne i lördags och skrev kontrakt. Mamma i familjen hade läst ta mig katten allt och dessutom FATTAT.
Nygammal necessär som kommit in igen.
Alla dörrar var redan inslagna, jag kunde bara konstatera att webbsidan är värd sin vikt i guld. Morfar hade snickrat en stor bolåda, farfar hade fixat en transport. Mormor hade ordnat hus och farmor hade också grejat något, oklart vad.
Så inte för att skryta…jo faktiskt vill jag skryta, vi får väldigt bra adoptörer och det känns så himla bra.
julfint 🙂
ni ser att kuddarna droppar ner i korgen ?
Sen har vi Melvin. Han är också kastrerad och satt ensam på blocket och en tjej som precis adopterat en kastrat från oss undrade om vi kunde ta emot om hon hämtade. Det gjorde vi, gjorde ingen större skillnad just nu. Melvin, han har bara en tjej ännu, Gina, men så fina de är ihop.
Muffin sju år med Bullen sex år. Trivs fint ihop.
Ja det var dagens skrivklåda, hoppas vi hörs snart igen.
Hej. Jag vill bara lämna en korrekt beskrivning på hur hela historian om de 17 marsvinen som en hjärtlös Männuska slängt ut i höstruskets regniga storm i slutet på september. I den skaran om 17 marsvin var det 5 st honor och samtliga var dräcktiga.
Ingen lekte med marsvinen alla och de flesta av dem som hittades fick nya hem då personer som tog in de upp hittade hade egna 16 st marsvin sedan flera år tillbaka.
Flickan som fick allergi mot HÖ vevar inte planerat och mamman har sedan 2015 en nervbane skada i ryggen som gjorde det mycket svårt att ta hand om grisarna skälv efter att flickan utvecklat HÖ allergi. Då dottern var den som hjälpte mamman att rengöra burarna inte kunde hjälpa henne beslutade dom att hitta nya hem så fort som möjligt till samtliga djur.
Att det hade blivit en miss av minsta dottern som hade satt in en hona till en hanne och det sedan blev 1 bebis som resultat var absolut inte inräknat.
Någon avel planering var inte alls uppsåt att starta. Så det som står i ditt inlägg stämmer ej då personen ifråga inte själv fått förklara historian utan det har den dom hämtade de 19 grisar som var i hemmet gjort och hon har ljugit ihop en historia som är mycket mer osann än verkligheten.
Så om de ska bli någon smuts kastning av kvinnan som öppnade upp sitt hem för de små grisar som dumpades i naturen till en hemsk säker död så borde det väl vara dumparen då.
Kvinnan hade stort stöd av både veterinär och två uppfödare så att allt blev på bästa setter för dem.
Med vänlig hälsning,