Ikväll var jag och tittade på Gardell i Lisebergshallen. Jag inser att jag sett varenda föreställning som han åkt runt med när han blippar igen de senaste trettio åren på storskärmen. Jonas talar faktiskt om marsvin i showen och det är inte på ett bra sätt. Men han kommer undan eftersom han snabbt kallar det han just skämtat om för ironi. Men jag är skeptisk. Om vi vore privata vänner så hade han inte fått passa älsklingarna, så det så. Han kommer undan men…en skämtar inte om marsvin hur som helst ( två fingrar på mina ögon och samma två fingrar mot Gardells ögon).

Bäst han inte driver marsvinsskämten för långt :)

Bäst han inte driver marsvinsskämten för långt 🙂

November är inte sig likt när en jobbar i förväg lite, och jag har flera stå-upp föreställningar och bio bestämda och bokade denna månad.

Dessutom har jag provat på en slags ljusterapi som är för de som ännu inte blivit sjuka av mörkret men som liksom känner på sig att risken finns. Jag går på http://solochsand.se/ och solar en timme då och då. Dessutom, eftersom jag fått 2000:- av min arbetsgivare att spendera på mig själv så får jag massage i solen. Första gången gjorde det så ont att jag ville skrika men klarade att hålla tyst, andra gången var det ingenting. Billy tyckte att det var likadant så jag antar att Lotta som massösen heter mjukat upp kroppen första gången.

Jag kunde ju valt att träna på riktigt, men har precis kommit igång med att springa ett par gånger i veckan härhemma på vårt nya joggingband…finns ingen anledning att överdriva 🙂

Allt detta tillsammans gör att jag känner mig riktigt ok och faktiskt hyfsat energisk.

På Eragons har vi på senare tid fått  förstärkning. Dels har vi Josefine som med mjuk, bestämd och proffsig hand gjort webbsidan riktigt, riktigt bra. Sen har vi Linda som lika mjuk och bestämd tar mig i handen och genomför en röjning i omplaceringen. Även detta gör mig uppåt, det är inte så lätt att ta emot hjälp men jag tränar på det, flitigt 🙂 Tack vare Lindas insats kommer en ny golvmatta att läggas in denna veckan. Hade inte hon städat hade jag aldrig ens tänkt tanken. Nu vill jag påpeka att även om Lindas energi är fantastisk så har de trogna eragonshjälparna också gjort allt de gör. De är fantastiska <3

I värsta fall får vi genomföra öppettiden lite mer provisoriskt nästa vecka men det är mest golvläggarens ångest som talar nu.

Bull träffar sina nya flockmedlemmar. Till glädje för honom, tjejerna och sin nya matte.

Bull träffar sina nya flockmedlemmar. Till glädje för honom, tjejerna och sin nya matte.

Idag fick Bill & Bull från Skåne nya hem. De är ett pojkpar som vi tog emot trots att de inte kom från oss. Jämnåriga och under året. Hormonstinna och småfrustrerade på varann. En man som jobbar som personlig assisten bad så snällt för grabbarna som hans brukare skaffat. Dessutom körde han marsvinen till Göteborg och betalade deras kastrering. Tack vare det fick Bill två tjejer idag och likadant med Bull. Kärlek till Robert som grejade detta, Lena som läkte dem och var jourhem i flera veckor, Mikaela och Tove som ger dem hem. Ni är bra, helt enkelt. Ni har fattat grejen.

Många ifrågasätter såklart att vi tar in pengar på detta sätt och jag hade förstått det om jag köpt biljetter till Gardell för slantarna. Det gör vi inte, vi opererar, underlättar, medicinerar och på alla tänkbara sätt försöker göra livet bättre för marsvin och de som jobbar nära oss på olika sätt för att göra livet bättre för marsvin. Jag är stolt över att vi hittat ett långsiktigt sätt att arbeta som inte innebär att vi alltid står helt utan ekonomiska medel. Jag är glad över att stärka marsvinens status; för varje person som vi får att investera i de marsvin som de inte kan behålla för att ge dem en tryggare framtid känner jag mig nöjd.

När jag började omplacera marsvin fick jag ofta höra att det var löjligt eller absurt att ta betalt för att ta emot marsvin.

Det kommer inte att gå sa SMF-uppfödaren som jag underlättat mest för under flera år. Jag kommer aldrig att betala, det är direkt löjligt.

Men det går. Det går faktiskt förbaskat bra. För många vanliga människor som inte föder upp i parti och minut är inte så empatibefriade som de uppfödare som jag träffade på i SMF, de som handskades vårdslöst och respektlöst med marsvin.

Det är inte glamoröst, det är inget blingbling alls faktiskt. Men det är förbaskat bra.

Det är inte glamoröst, det är inget blingbling alls faktiskt. Men det är förbaskat bra.

Jag är glad att det är så. Tack till alla er som får det att hända, om och om igen och hela tiden. Ni är fantastiska, helt otroliga.

November är helt annorlunda.

November är inte sig likt.