Jag vet att det finns människor som tycker att när jag lägger omsorg kring ett litet djur så gör jag en felprioritering. Jag borde ägna mig åt att förbättra för människor eller framförallt för barn istället.

För det första, människan är som en ohyra på den här planeten och vår art är helt klart överrepresenterad. Det finns inget stopp på detta utan vi kommer köra in i kaklet och det kan jag inte göra nåt åt.

Jag lider med människor i krig, människor som svälter men de är inte här. Jag är inte typen som far som volontär till ett annat land och dessutom är jag trött, fet och femtio+ så det kommer inte att hända.

Abbe är rufset. Casanova är den charmige mannen bredvid. Detta är en av de fem pojkpar som just nu huserar i mitt marsvinsrum.

 

Visst kan jag som svensken i gemen nöja mig med att ge pengar till olika organisationer men det ena utesluter inte det andra. Marsvinen är här och jag tror på att allt hänger ihop, lär du dig att respektera ett litet fyrfota djur kommer du att respektera och vara rädd om tvåbenta djur också.

Men mitt fokus i Eragons är att vara marsvinens röst. De har en röst, de berättar saker även om det inte är på just på vårt sätt eller språk.

Det jag hör att marsvinen berättar för mig är att de inte vill vara det praktiska hjälpmedlet för att du ska instruera ditt barn i att hålla ett djur i omplaceringen. Barnen har egentligen knappt en plats i omplaceringen alls utan det är marsvinens plats. Eragons är ingen lekplats för barn som behöver springa av sig. Är det barn som kan hålla tyst, har koll på sig själva så visst, kom ner och lär er skötsel om marsvin men annars: nej. Låt den andre föräldern eller en barnvakt jobba medan du ser om marsvinens behov hos oss.

Casanova är ett år och den lille Abbe är bara ett par månader. Består ännu mest av päls 🙂

När du ska lära dina barn att vara empatisk och varsam med marsvinen ska det vara i hemmets lugna vrå, tryggt sittande på ett golv. Marsvinen ska inte bäras i tomma hamsterburar utan hö eller annat, inte heller i monamössor slängande i någon femårings otrygga händer. Hade du satt din bebis så? Dåså, gör det fan inte med ett marsvin som kanske skadar sig för livet när den tappas i ett stengolv. Smärta de knappast visar för de vill inte bli utstött ur sin flock men det gör inte mindre ont än för oss, det kan jag garantera.

Vet du någon som vill skaffa marsvin så är det läge nu.

Det kommer människor till Eragons som vill ha min välsignelse att inte gå till veterinären. Jag kommer aldrig att ge det. Så sluta med det. Ju mer jag märker att du vill spara in besöket desto mer kommer jag att säga att du ska gå dit. Jag är lättprovocerad när det kommer till detta, det är en slags arbetsskada så testa mig INTE. Är det ett eragonsdjur du adopterat kanske det slutar med att du lämnar omplaceringen utan dem. Det har hänt förr.

Vi sätter alltid stor med liten för vi tycker inte de små ska lämnas utan vuxna förebilder.

Egentligen är det så enkelt. Du ska känna för marsvinen som du känner för dina barn. Hade du sökt hjälp för din treåring om hon kissade rött i toastolen? dåsa, då gör du samma för marsvinet. Dock blir vårdcentralen irriterade på dig om du kommer dit så ring till veterinären.

Hade du ringt akuten om femåringen farit i stengolvet? Gör det för marsvinet också.

Min syster sa en gång om en förälder som inte respekterade sin sjuåriga pojke:

Hon kommer så småningom att bli tvungen att lyssna, när han är huvudet längre än henne.

Precis så blev det. Marsvinen kommer inte att växa om dig, lyssna ändå.