Länkar &  bilder på marsvin
Erfarenheter och råd kring att bygga nya och bra relationer mellan marsvin av olika kön och åldrar.

Allmänna råd vid ihopsättande av marsvin

 

Grunden heter utrymme.

Får marsvinen utrymme är de glada.

Glada marsvin är snälla mot andra marsvin.

Sedan bygger man på med mat.

Rätt mat; massor av fint hö och lite fina grönsaker.

Därefter fortsätter du med stimulans och gömslen.

Doften kan spela viss roll, om djuren luktar likadant kan de dämpa en del av tjafset i samband med första mötet. Om man badar eller parfymerar är en smaksak. Jag använder hellre någon typ av olja doftsatt med eterisk olja än ren parfym eller deodoranter. Man kan "parfymera" med hjälp av inkissad fleece, om en ny individ ska introduceras i en flock djur.

Att själva ytan/bolådan är hyfsat doftfri kan också underlätta och gamla marsvinsdofter och kissrester tar du bort med stark ätticka och sköljer sedan med vanligt vatten.

Inredningen ska vara ny och då menar jag inte att man ska gå och lägga flera hundra på nya trähus utan tillfälliga kartonger går fint. Efter några byten och veckor kan man sätta in de gamla husen igen fast det är bästa att spraya dem med ätticka och skölja med vatten innan.

Marsvinsflockar

När jag har flera honor inne och en kastrat är mitt mål att om möjligt att hysa dessa i flock under sin tid i omplaceringen. Detta är av flera skäl, många av dem egoistiska.

  • jag älskar att se en flock marsvin interagera
  • det blir bara en "bur" och vilket ger plats till nio hanpar
  • marsvinen utvecklas
  • marsvinen blir mindre rädda, flocken är trygghet för ett flockdjur
  • de stimulerar och motionerar varandra automatiskt

Flock kallar jag allt över fem marsvin som lever ihop.

 

Två vuxna honor ska i en flock med kastrat

 

Du behöver tid och utrymme, och du behöver veta vilka av honorna som är mest dominanta. Den av de nya honorna som är mest dominant ska träffa kastraten först och de övriga flockmedlemmarna kan lätt klara sig utan denna process.

Steg 1

Den stora flocken delas därför i tre fraktioner:

  • en med kastraten i låda A
  • en med den mest dominanta honan i låda B
  • en med resten av honorna i låda C

Låda A ska vara den stora där alla ska vara sedan. Sedan delar du de två nya honorna:

  • den dominanta av dessa sätter du med kastraten i låda A
  • den andra sätter du med flockens mest dominanta hona i låda B

Sen "stänger jag  dörren", inte bokstavligt men jag försöker att blockera allt "tyck synd" eftersom marsvinens rangordningsprocess brukar vara allt annat än ljuv. Och den magiska siffran är 48 timmar, ganska precis två dygn brukar förflyta innan alla lådorna är lugna och fina. I mellantiden undersöker jag bara djuren och gör rent eventuella sår. Det brukar se ut och låta långt värre än vad det är men det händer att det blir sår, då river  jag av skorpor och gör noggrant rent med 3% väteperoxid  från Apoteket. Efter två dagar:

Steg 2

Nu ska alla lådorna bli en, börja med att sätta ihop låda A & B. Detta kan bli ganska livligt men brukar lugna sig ganska snabbt, efter nån timme kanske.

Steg 3

Nu släpper man på de övriga honorna från låda C. Dessa brukar jag ta en i taget och tuffast först. Vänta nån timme mellan varje påsläpp.

Undersök alla djur noga de närmaste två dagarna, riv av skorpor och häll på 3 % väteperoxid.

Voila!

Nu har du, förhoppningsvis utan allt för mycket skador en flock. Och det är roligt, mycket mer underhållande än tv och annat.

Tycker jag då.

Glöm inte att gott om utrymme, god mat, många hus, tunnlar, färska grenar och annat positivt alltid underlättar denna för marsvinen påfrestande men lärorika process. Använd alla distraktioner du kan komma på, var gärna utomhus på gräs om väderleken är den rätta men lyft INTE upp och trösta eller fya ALDRIG den som är tuff. Rangordningen är naturlig och vi ska hålla fingrarna borta och bara gå in om det inte ger sig efter ett par dagar.

 

Två unga honor ska leva tillsammans

 

Här upplever inte jag att det finns några problem utan unga honor, under fyra-fem månader brukar utan problem acceptera varann enkelt.

En viss uppgörelse om rang kan komma men brukar inte vara speciellt våldsam. Nya djur ska alltid träffas på neutral yta, helst stor så de inte blir stressade av att känna sig trängda.

 

Två unga hanar ska leva tillsammans

 

Här är det sällan problem fast vi talar om yngre djur än när det gäller flickor. Jag tycker att hanarna bör vara under tre månader för att acceptera varann enkelt. Och då ser jag det i ett längre perspektiv, det är inte bara första veckan som ska fungera utan de ska ha en relativt lång tid att etablera en stabil relation innan de hamnar i slyngelåldern. Har de dessa ultimata förhållande brukar det fungera.

En viss uppgörelse om rang kan komma men brukar inte vara speciellt våldsam. Nya djur ska alltid träffas på neutral yta, helst stor så de inte blir stressade av att känna sig trängda.

 

Sammanföra två vuxna honor
 

Scenariot brukar vara; man har två honor och en dör. När man ska skaffa en ny vän vill man inte " börja om från början" och söker därför rätt på en jämnårig. Åldern varierar ju så klart men utgångspunkten är att djuren är någonstans mellan ett till fyra år, det vill säga fullvuxna djur med allt vad det innebär.

Man bör låta dem träffas på en stor yta först, gräs eller golv som de kan vara på en stund. Buren bör "neutraliseras" på dofter med hjälp av ätticka och inredning ska vara ny. Huruvida man doftneutraliserar djuren tycker jag man kan låta mötet avgöra. Verkar det gå lugnt så är det inte nödvändigt. Men är det stökigt kan ett gemensamt bad med några extra minuter i badbaljan vara den bonding som behövs för att kyla ner känslorna ett par steg.

 

Sammanföra en ung hona med vuxen hona

 

Detta brukar sällan vara några problem, utan den vuxna honan kan vara öm men oftare är det "tough love" som gäller. Det vill säga, den vuxna tar på stort ansvar för att hjälpa den lilla "in the long run". Ofta gör honor på detta sätt även med sina ungar när de vuxit till sig några veckor. Den vuxna honan ger ungen ett tjuvnyp när de ändå går förbi, och detta är för att den lille inte ska sitta där och "slappna av". Marsvin är ett bytesdjur, att vara alert är en överlevnadsstrategi och det är den läxan "fostermamma" förmedlar.

 

Sammanföra en ung hane med vuxen hane

 

Detta är inte heller några större bekymmer så länge den unge hanen är under två månader. I princip alla marsvinshanar behandlar nya marsvin som honor tills motsatsen bevisats så blir det ett intensivt parande. En del människor har ont av detta men minns att dessa värderingar ligger i betraktarens öga. Ungen älskar redan efter kort tid sin vuxne förebild och följer honom överallt, ofta kryper de under sin "fosterpappa" för att skydda sig mot världens alla faror.

Jag tänker på Baloo som ska lära Mowgli "allt han kan" när jag ser dessa relationer växa fram. Klarar de sig förbi den lilles jobbiga slyngelålder så brukar en varm vänskap och lojalitet märkas mellan två hanar som lever tillsammans. Underbara sällskapsdjur.

 

Sammanföra två vuxna hanar

...eller hanar som plötsligt börjar bråka

 

Här har vi troligen orsaken till att en massa marsvin sitter som isolerade straffångar i var sin bur bredvid varann. Ibland är det kanske enda tillfälliga lösningen men på grund av att man inte helt förstår uppkomsten till dessa bråk, väljer man ofta isolering som akut åtgärd. FEL, FEL, FEL, FEL som Brasse Brännström säger. Man kan prova en del annat innan man bestämmer att det absolut inte går att låta dem leva tillsammans. Att dela ska man inte göra förrän man provat allt annat. När man delat, blir det ännu mera upptriggat; ofta står de på sin sida galler och berättar för varann hur fräcka de tycker att de själva är - och det är inte i diplomatins tecken som dessa samtal förs om man säger så.

Först vill jag tala vanliga missuppfattningar som ofta ställer till det.

Bråk mellan hanar kan uppstå i alla åldrar oavsett släktskap, ras eller hur länge de levt tillsammans. Marsvinshanar har revir behov liksom hanar av många andra arter. Vad som triggar igång bråk kan variera men i grunden bråkar de om samma sak och det är vems gener som ska föras vidare.

Samma regler gäller som för andra goda relationer mellan marsvin:

  • utrymme

  • bra mat

  • stimulans

  • gömslen

 

Utrymme

när det är stora utrymmen när det gäller sammanförande av flockar så talar vi i samband av sammanförande av två vuxna hanar om gigantiska utrymmen. Till viss del är det detta som gör det svårt. Men om man tänker till kanske man har ett utrymme där man kan göra detta, kanske kan du låna ett garage, eller en stor lokal om det är "fel" årstid men är det sommartid ska man absolut använda en uteyta. Gräsmatta eller ej spelar inte så stor roll, det är känslan av att inte kunna uppsöka enskildhet som triggar bråken. Jag har sett sett hanar sitta och tjura i var sitt hus flera meter från varann en hel dag för att nästa dag gå och beta sida vid sida. Inte alla går såpass snabbt  och sedan behövs det man kan kalla stabiliseringstid, all tid som går utan allvarligare konflikter och sammandrabbningar bygger för att detta kan bli en fin gemenskap i många år. Varje minut utan bråk är en byggsten, varje timme är en stabil vägg i det bygge som vara deras trygghet.

 

Mat

Hungriga marsvin är griniga marsvin så jag tycker att i detta läget är alla medel tillåtna. Mer grönsaker än vanligt och gärna lyxiga, massor av fint hö, knäckebröd, pellets och andra kraftfoder som egentligen inte behövs men allt för att hålla dem på gott humör.

 

Gömslen

Allt man kan hitta på och gärna många olika. Rör, hus, kartonger och det är viktigt att ingen av dem ska känna igen dem eller att grejerna har det ena djurets doft. Vill du använda begagnade saker ändå så spaya med stark ätticka (12-24%) och spola med vatten efter några minuter. Ättickan doftneutraliserar djurens kroppsdofter.

 

Stimulans

Halm och grenar för hålla tänderna igång på dessa små gnagare är alltid uppskattat och är det den gröna årstiden så låt lövverk vara kvar. Gärna stora grenar som med hjälp av löven blir små gömslen de också. Använd sälg (vide) och alla typer av fruktträd och även bärbuskar som hallon, vinbär och blåbär.

Jag använder även barrträd men många varnar för att detta ger otäcka sår med varbildning som följd. Jag har själv aldrig märkt sådana problem härhemma och eftersom jag använde det redan när jag var liten så har jag svårt att sluta med det men en varning är väl på sin plats.

Björk kan man ta men mer som byggmaterial än för marsvinen att äta, de brukar nobba just björk om det inte är de skira skotten tidigt på våren.

Jag tror att en del av hanproblemet ligger i att de har tråkigt och inte kan hitta på nåt bättre än att jäklas med burkompisen. Sen gör hormonerna att det ballar ur. Man kan se det på det mest aktiva djuret i ett par ibland, att han går runt som för att hitta på nåt att göra. Om man då stör och ger  dem nåt annat att göra, byter kartonger, lägger in grenar, tar upp dem i famnen tillsammans (alltid tillsammans och de bråkar sällan i famnen) en stund, flyttar all inredning så att det blir nåt nytt att kolla jag då går en stund till. Varje minut som de inte bråkar kan spela roll.

Bonding

...och kanske lite farligt också.

Det är detta jag känner mig nästan tveksam till att förmedla och samtidigt  tvungen då jag har bra resultat med denna metod. Särskilt bra kan det vara att tillämpa på två som egentligen är vänner men där en eller båda kommit till den jobbiga slyngelåldern. Jag illustrerar tänket med ett antal exempel sedan kan du själv kanske ge en annan inramning.

  • Jag badar dem tillsammans och är kanske inte fullt lika hänsynsfull som är mot "vanliga" marsvin vars hormoner inte går på högvarv. Råkar det komma lite vatten i ansiktet är det inget jag beklagar.

 

  • Jag låter dem ha regnskydd en regnig varm sommardag (de får inte bli kalla, men varma sommardagar) istället för att ta in dem.

 

  • Jag låter dem vara ute hela natten under tropiska eller näst intill tropiska nätter det vill säga när temperaturen inte går under tjugo grader på hela dygnet.

 

  • När jag har dem på golvet i vårt garage på vintern så kan jag råka tappa något som väsnas rejält, detta gör dem rädda, då söker de sig till varann per automatik.

 

Avslutningsvis

Jag tycker det är värt det, hanarna är verkligen värda det extra arbetet. För nåt så underbart roligt som två marsvinshanar som med upptäckarglädje och nyfikenhet tar sig an livet är svårt att få i husdjursväg. Du får total kärlek och fullkomlig avslappning av dessa små goa limpor. Dessutom är de snällare, gladare, stabilare än honorna om du bara kommit förbi hormonstormen som pågår under deras slyngelålder.

Sen finns det vissa hanar som är enklare; exempelvis sådana som är över arton månader, sådana som levt utan andra marsvin och en del som helt enkelt är mindre hormonstinna från början.

Jag vet att en del hävdar att det går fint med fler hanar än två. Själv tycker jag att dessa relationer är mycket osäkrare och därför brukar jag inte greja med det.

Ofta har jag fått in dessa konstellationer på tre eller fler och efter en tid märkt att en eller flera av dem är hackkyckling. Jag nöjer mig med två och arbetar hela tiden med nya metoder för att underlätta för två hanar att må bra ihop.

 

Sammanföra en hona och en hane

...när en av dem är kastrerad

 

Detta brukar beroende på ålder vara lite olika men oftast ganska enkelt. Ge dem yta och 48 timmar utan att du ingriper. Blockera allt "tyck synd" eftersom marsvinens rangordningsprocess är ganska tuff.

Och den magiska siffran är 48 timmar, ganska precis två dygn brukar förflyta innan allt är bra mellan dem. I mellantiden undersöker du bara djuren och gör rent eventuella sår. Det brukar se ut och låta långt värre än vad det är men det händer att det blir sår, då river du av skorpor och gör noggrant rent med 3% väteperoxid  från Apoteket.

 

 

Sammanföra en hona och en hane

...när ingen av dem är kastrerad

 

Det finns egentligen bara en sak att säga om detta och det är:

Gör det inte

Men om man som jag är en människa av många ord så kan man ju inte låta bli att fortsätta för att förklara, förklara, förklara. Oavsett om du gör det för att du tror att nåt av djuren är för gammal för att göra barn eller om du gör det för att du tycker att det är gulligt med marsvinsbebisar så ska du veta detta:

Sterila marsvinshanar är få. Dock tenderar de att öka i antal när en uppfödare vill bli av med singelhanar. Jag har vid två tillfällen litat på uppfödare som hävdat att djur de vill lämna för omplacering är sterila. Bägge gångerna har det resulterat i marsvinsdräktigheter, den ena med dödlig utgång på grund av toxicos och stelt bäcken för den fyraåriga honan och den andra gången fick den tvååriga honan sex bebisar varav flera var födda med fel och bara två av dessa överlevde.

Behöver jag säga att jag aldrig kommer att lita på en uppfödare i dessa sammanhang igen?

Vad det gäller att marsvinsbebisar är söta så är det förvisso så men;

Det finns massor av hemlösa marsvin

dessa har också varit små söta marsvinsungar någon gång och ändå är de nu hemlösa. Marsvin lever ganska länge. Och det är någon som ska orka mata & sköta dem och byta i deras bur hela deras liv. Och om väldigt många tröttnar innan marsvinen ens fyller ett år och alla som ska skaffa marsvin ska ha bebisar, ja det säger sig själv att den ekvationen inte går ihop. Jag tycker att den dag det inte finns en enda hemlös gris så är det ok att para under rätt omständigheter. Rätt omständigheter är inte att chansa på att de "är för gamla att bli med barn" alternativt att lita på någon som desperat vill bli av med ett steril hane för att de "ska få nya kullar".

För det är inget annat än rysk roulette med en marsvins liv.

Nya kullar kommer inte från himlen nedfallande utan är resultatet av en medveten handling. Marsvinens dräktigheter är väldigt krävande och det är kanske inte så svårt att förstå när man ser dessa snudd på helt färdiga små underverk som kommer ut. Dräktigheten är på två och en halv månad - lika länge som en hund är dräktig. Marsvins dräktigheter går inte att jämföra med exempelvis råttor eller kaniner som bara är dräktiga i tre veckor till en månad, och vars ungar fortfarande i fosterstadiet när de föds.

Är du rädd om din hona- låt henne slippa att vara dräktig.

Vill du ha ett marsvin till - ge en hemlös gris ett hem.

 

 

Eragons skötselråd

 
Marsvin ska äta 

80 % hö

20% grönsaker

0% pellets

 

 

Varför så mycket hö?

jo marsvin är främst gräsätare och i sin naturliga miljö är det via gräset, och andra växtdelar som de får allt de behöver. Marsvin är gjorda för att tugga gräs 20 timmar om dygnet och i gräsets torkade ersättare hö finns samma fibrer vilket är otroligt viktigt för marsvinens tarmfunktion.

 

Marsvin är gräsätare! i vårt klimat översätter man det till hö under större delen av året!

 

 

Varför såpass lite grönsaker?

jo marsvin gör precis som vi många gånger, de äter det som är godast och inte det som är nyttigast för dem. Och i deras fall är det lite baklänges, för när vi från barnsben får höra, ät upp dina grönsaker så är detta i marsvinens fall: "ät upp ditt hö" för att få just de fibrer som är livsviktiga för deras tarmfunktion. Får de för mycket grönsaker så kan tarmens känsliga tarmflora störas och det är ett väldigt farligt tillstånd.

 

Varför ingen pellets?

Pellets är det vi kallar kraftfoder. Kraftigt indikerar att de får fler kalorier enklare i magen.

Marsvin är gjorda för att tugga 20 timmar om dygnet och om de då har tillgång till kraftigare mat, mera kaloririk föda och väljer att äta den, så har många marsvin otroligt lätt att bli tjocka. Marsvin är bekväma precis som vi, så om de kan tugga färre antal timmar och ändå vara mätta så varför inte?

Och när de väl har lagt på sig är det väldigt svårt att få ner dem i vikt.

Tjocka marsvin i bur sitter ofta still och rör sig inte i onödan.

Stillasittande marsvin blir sjuka marsvin.

Jag anser att orsaken är pellets och andra kraftfoder. När riktigt tjocka, stillasittande och nästan helt passiva djur ibland kommer till omplaceringen är det första jag gör att ta bort en fullproppad pelletsskål. Sedan får de hö och grönsaker och redan efter ett par dagar är de gladare för att röra sig.

Jag kallar dem matdrogade för det är precis så det känns när man ser dem.

En del frågar varför en del djur då inte är feta? ja precis som med oss har de väl olika läggning men helt klart är att de som lägger på sig för mycket helt klart överväger.

Vad det gäller mina egna djur så är min pojkar Kafka & Kenzo uppväxta helt utan pellets. De är i skrivande stund dryga året. Jag vet att det är en väldigt liten försöksgrupp men det som ändå slår mig när jag ser dem är att de är väldigt pigga och aktiva individer.

Dessa var mitt huvudskäl men det saknas inte fler:

I naturen finns ingen motsvarighet till pellets, så enligt mitt sätt att se på det kan marsvin helt omöjligt behöva pellets.

När marsvin tuggar hö så "maler" de detta i munnen. Detta sliter deras växande tänder så som det är meningen. När de äter pellets så "hackar" de mer och detta gör att djur som äter pellets ofta har problem med sina tänder. Jag grundar detta på mina samtal med veterinär Bo Runsten på djursjukhuset Blå Stjärnan i Göteborg. Som han själv sa, "jag jobbar ju med baksidan, med de problem som uppkommer och jag anser inte att pellets är bra för marsvin, de behöver inte äta pellets, de behöver hö, hö och åter hö": mitt tillägg till detta är såklart gräs så snart det finns.

Marsvin som äter pellets får ofta hälsoproblem och det beror till stor del på att alla märken i Sverige utom ett (Oxbow) innehåller för mycket av en del mineraler vilket skapar problem med njurar och urinvägar. Ofta uppkommer det man kallar urinsten. Bara ordet talar väl om hur ont det måtte göra. Det är en dyrbar operation som de flesta avstår ifrån, vilket leder till att ett ganska ungt djur blir avlivat i onödan.

Mycket tyder på att honor som går i avel oftare får det livshotande tillståndet toxicos, havandeskapsförgiftning när de äter pellets.

Jag ger sedan ungefär två år ingen pellets till mina egna djur. Innan dess gav jag väldigt sparsamt av Oxbows Cavy Cuisine. Däremot har djuren i omplaceringen länge fått pellets, särskilt de som är magra men numera så blir det sällan eller aldrig nåt där heller.

Jag kan tänka mig att köpa en påse av Oxbows Cavy Cuisine om ett djur kommer in och är direkt magert och undernärt men ofta är det inte värre än att djuren kan byggas i lagom takt med hö och grönsaker. Om  jag ger pellets till ett djur numera så ser jag det som en stödåtgärd under en kort tid.

När det gäller andra kraftfoder är det en del rena sädesslag, havre och korn mest i kross som jag kan ge ibland, knäckebröd nån galen gång, men oftast enbart massor av hö och lite grönsaker.

Ger jag kraftfoder så får djuren det alltid i spånet eftersom jag ser deras burtillvaro som otroligt enehanda och att gå och leta, böka efter mat blir en sysselsättning, en stimulans för dem.

Sen vill jag uppmana alla som har tillgång till grönt utomhus att ge djuren så mycket de bara kan. För en gräsätare kan inga grönsaker i världen ersätta färskt gräs och färska grenar med bladverk. Hela vintern är vi beroende av de färska och ofta långväga transporterade grönsakerna men "grass is the real thing" iallafall om man är marsvin.

 

Marsvin ska varje dag ha färskt vatten med väldigt lite tillskott av C-vitamin
 
Varför extra tillskott?

Jag har tidigare hört detta att C-vitamin skulle dö efter bara nån halvtimme i vattenflaskan. Sedan har min erfarenhet av min egna djur varit att de rynkar på näsan åt flaskan när jag "förorenat" deras vatten. Men efter att ha diskuterat detta och fått annorlunda fakta från Bo Runsten så har jag bestämt mig för att ändå säkra upp med ett visst tillskott utöver de som jag redan ger i form av grönsaker.

Marsvinen ska varje dag ha nytt vatten och i det ska man tillsätta 1/5 dels vanlig brustablett C-vitamin per liter vatten. Detta ska hålla såpass bra att det håller halten av C-vitamin i ett dygn.

Lös C-vitamin i en bägare bredvid och häll i vattenflaskan. Viktigt att det är i stängd vattenflaska då C-vitamin flyktar snabbare i öppet kärl.

Varför ska det då vara så lite?

För att C-vitamin förändrar smaken på vattnet och om det blir mycket C-vitamin så ratar de vattnet. Dessutom finns det källor som säger att för hög halt C-vitamin som sedan varierar till låg halt ge ett tillstånd som kallas pseudoskörbjugg. Detta finns i en äldre artikel på nätet om du vill läsa om det, jag kan inte bedöma digniteten på artikeln men vill du läsa om det så googla Pseudo Scurvy.

Men för att ingen missförstånd ska uppstå; jag kommer alltid att i första hand se grönsakerna som deras främsta C-vitaminkälla och alla mina djur får främst olika typer av kål ur C-vitaminsynpunkt, morot för att de gillar det och gurka för att de älskar det. Sen blandar jag och ger efter pris, tillgång och så vidare av andra grönsaker och även frukt men tyngdpunkten ligger på kål. Och jag ger mest grönsakerna

vitkål (skär upp den och blötlägger i vatten ett par timmar innan)

broccoli (jag äter buketterna och de får stjälken i slantar)

blomkål (mest bladen som man kan få gratis i vissa affärer)

 

 

 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
Mindre pålitliga C-vitaminkällor
 
 

 
 

 
 

 
Detta känns ju inte helt rimligt i mängd om man samtidigt ska balansera 80% hö eller gräs. Lita inte på varken gurka, äpple eller morot för att ge dina marsvin den dagliga C-vitaminen. Ge dem nån typ av kål i första hand och när de ätit upp den mängd som krävs av det kan du ge en liten godisbit av det andra.
 
 
Marsvin kan inte bilda egen C-vitamin

Hö av god kvalité eftersom det är deras huvudsakliga näringskälla

Hö är jätteviktigt för marsvinens tarmflora och matsmältning

Stoppa näsan i höet - doft av mögel? -livsfarligt för marsvin! Släng

Hö kan ALDRIG ersättas

 

Marsvin ska inte ha höhäck

 

Marsvin ska inte ha saltsten

 

Marsvin ska inte ha kalksten

 

Grönsakerna ska vara rika på C-vitamin eftersom marsvin inte bildar egen.

 

Exempel på mängder:

5 gram bladpersilja- ge ibland och inte för mycket

Bladpersiljan på bilden väger 5 gram och täcker C-vitaminbehovet för en dag hos ett en kilos marsvin. Dock ska man vara försiktig med denna grönväxt då den på grund av sitt höga innehåll av oxalsyra kan ställa till problem med marsvinens inre organ, särskilt njurar och urinvägar. Ge bara ibland och inte för mycket.

 

Tips på riktigt bra veterinärer

 

Veterinär Abdel Salih (Vallda, utanför Kungsbacka)

tidsbokning: 0300-278 12 säkrast morgon 7,30-9,00

Krokvägen 41

434 92 Vallda

______________________________________

 

Veterinär Lars Christiansen (Vallda)

tidsbokning 0300-200 50 säkrast mellan 8,00-9,00

Vallda Säteri
434 92 VALLDA

Här betalar man alltid på räkning, dvs du har några veckor på dig

______________________________________

 

Veterinär Bo Runsten (Ringön, Hisingen)

tidsbokning: 031-65 35 15 säkrast 11,00-12,00

Gjutjärnsgatan 4
417 07 Göteborg

Finns på avdelningen för exotiska djur

Telefonrådgivning  för exotiska djur, gnagare, reptiler och fåglar, öppen vardagar kl. 11.00-12.00. Telefon 031-65 35 15

______________________________________

Veterinär Håkan Bremer

Telefon:0511-621 32

Telefontid: måndag - torsdag kl 08.00-09.00
Besöksadress: Smedjegatan 1

Skärv Skattegården

532 92 AXVALL


Tips på en bra klippmaskin
http://www.scandifarm.se/product.asp?product=553


 

 

 

Först köpte jag en ganska kass maskin för 79:- på Netto, den startade inte ens.

Sen köpte jag en för 299:- på Claes Ohlsson och både jag och djuren blev olyckliga, den luggade och gjorde illa när man klippte.

Sen slog jag på stort och köpte en på Zookompaniet för 1000:-. Den skulle klara att klippa stora hundar men marsvinen var den inget vidare till. Väsnades och skrämde dem också och väldigt opraktisk med sin sladd.

Sen fick jag av en slump ett reklamblad för en firma som heter Scandifarm, de hade en grind vi ville köpa och då passade jag på att beställa klipparen på bilden, den heter Element och kostar med moms och frakt bortåt en tusenlapp även den. Men den är en dröm; jag gillar den, den bara skalar av djuren och låter väldigt lite i jämförelse med de andra. Att säga att djuren gillar den är väl att ta i men den är ganska tyst och skalar av pälsen så fint.

Den bästa är förmodligen den min veterinär har men den går loss på dryga tretusen också.

http://www.swecat.com/wella-contura-miniklippmaskin-uppladdningsbar

 

 

Länge fanns inga egentliga skötselråd på eragons.se

Det finns gott om sidor som tar upp det på nätet och en del av dem är riktigt bra.

Eragons rekommenderar särskilt

Merlin - bra fakta Marsvin

 

Humlan -bra fakta Marsvin

 

Men trots att jag ofta säger och skriver att det finns bra info märker jag att  alla inte är så glada i att surfa runt på nätet. Därför har jag bestämt mig för att lägga mig i även på detta område. Jag gör inte anspråk på dessa tips och råd ska vara kompletta, det kan det aldrig bli. Jag ser det mer som en starthjälp. Gör man "rätt" från början kan man slippa onödigt krångel och dryga utgifter för veterinärvård.

 

Vill du ha något mera komplett i bokform så rekommenderar jag:

Mitt husdjur Marsvinet av Mia Winge

Mitt Husdjur Marsvinet av Mia Winge

Köp på Eragons eller Bokus

Mia Winge har grundat och driver föreningen Marsvinshjälpen i Vallentuna i Stockholm.

Marsvinshjälpen i Stockholm -omplacering Marsvin

Bli medlem och ge ditt stöd för hemlösa marsvin

Medlemsavgiften är 150 kr för 2009 och att bli stödmedlem är så enkelt som att sätta in pengarna på Marsvinshjälpens plusgiro 30 16 94 - 6 och uppge att pengarna gäller stödmedlemskap.

 

Oxalsyra (HOOC-COOH) är i ren form ett vitt, vattenlösligt ämne. Det är en relativt stark karboxylsyra som finns i flera olika växter, exempelvis harsyra och rabarber. Namnet kommer från det vetenskapliga namnet för harsyra, Oxalis acetosella.

Ämnet är svagt giftigt, och irriterar mag- och tarmkanalen vid intag. Dess kalciumsalt (kalciumoxalat) är svårlösligt och man kan därmed få kalciumbrist vid alltför stort intag av oxalsyra eller andra oxalater (salter av oxalsyra). Dock anses det ofarligt för friska individer att äta måttliga mängder av produkter med oxalsyra/oxalater.

Kalciumoxalat ingår dessutom i en vanlig form av njursten, ofta tillsammans med kalciumfosfat.

Persilja

En tvåårig växt som smakar bäst det första och blommar det andra året. Rikt på järn, kalcium, A- och C-vitamin. Robust och tålig, trivs bäst i sol eller lätt skuggiga platser.

 

C-Vitaminrika grönsaker

Grönsaker Vitamin C
(mg/port)
Portionsvikt
(gram
)
Blomkål 73 100
Brysselkål 74 100
Broccoli 72 100
Röd parika 60 30
Grön paprika 34 30
Spenat färsk 46 100
Purjolök 30 75
Potatis kokt 10 150
Vitkål 25 70

Källa: Livsmedelsdatabasen 04.1.1

Rekommenderat dagligt intag: 75 mg.