| Erfarenheter
och råd kring att bygga nya och bra relationer mellan marsvin av
olika kön och åldrar. |
|
Allmänna råd vid ihopsättande
av marsvin |
|
Grunden heter utrymme.
Får marsvinen utrymme är de glada.
Glada marsvin är snälla mot andra marsvin.
Sedan bygger man på med mat. Rätt mat; massor
av fint hö och lite fina grönsaker. Därefter
fortsätter du med stimulans och gömslen. Doften kan
spela viss roll, om djuren luktar likadant kan de dämpa en del av
tjafset i samband med första mötet. Om man badar eller parfymerar
är en smaksak. Jag använder hellre någon typ av olja doftsatt med
eterisk olja än ren parfym eller deodoranter. Man kan "parfymera"
med hjälp av inkissad fleece, om en ny individ ska introduceras i en
flock djur. Att själva ytan/bolådan är hyfsat doftfri kan
också underlätta och gamla marsvinsdofter och kissrester tar du
bort med stark ätticka och sköljer sedan med vanligt vatten.
Inredningen ska vara ny och då menar jag inte att
man ska gå och lägga flera hundra på nya trähus utan tillfälliga
kartonger går fint. Efter några byten och veckor kan man sätta in de gamla husen
igen fast det är bästa att spraya dem med ätticka och skölja med
vatten innan. Marsvinsflockar När jag har flera honor inne och en kastrat är mitt mål att om
möjligt att hysa dessa i flock under sin tid i omplaceringen.
Detta är av flera skäl, många av dem egoistiska.
- jag älskar att se en flock marsvin interagera
- det blir bara en "bur" och vilket ger plats till nio hanpar
- marsvinen utvecklas
- marsvinen blir mindre rädda, flocken är trygghet för ett
flockdjur
- de stimulerar och motionerar varandra automatiskt
Flock kallar jag allt över fem marsvin som lever ihop.
|
|
Två vuxna honor ska i en flock med
kastrat |
|
Du behöver tid och utrymme, och du behöver veta vilka av
honorna som är mest dominanta. Den av de nya honorna som är mest
dominant ska träffa kastraten först och de övriga flockmedlemmarna
kan lätt klara sig utan denna process.
Steg 1
Den stora flocken delas därför i tre fraktioner:
- en med kastraten i låda A
- en med den mest dominanta honan i låda B
- en med resten av honorna i låda C
Låda A ska vara den stora där alla ska vara sedan. Sedan delar
du de två nya honorna:
- den dominanta av dessa sätter du med kastraten i låda A
- den andra sätter du med flockens mest dominanta hona i låda
B
Sen "stänger jag dörren", inte bokstavligt men jag
försöker att blockera allt "tyck synd" eftersom marsvinens
rangordningsprocess brukar vara allt annat än ljuv. Och den
magiska siffran är 48 timmar, ganska precis två dygn brukar
förflyta innan alla lådorna är lugna och fina. I mellantiden
undersöker jag bara djuren och gör rent eventuella sår. Det brukar
se ut och låta långt värre än vad det är men det händer att det
blir sår, då river jag av skorpor och gör noggrant rent med
3% väteperoxid från Apoteket. Efter två dagar:
Steg 2
Nu ska alla lådorna bli en, börja med att sätta ihop låda A &
B. Detta kan bli ganska livligt men brukar lugna sig ganska
snabbt, efter nån timme kanske.
Steg 3
Nu släpper man på de övriga honorna från låda C. Dessa brukar
jag ta en i taget och tuffast först. Vänta nån timme mellan varje
påsläpp.
Undersök alla djur noga de närmaste två dagarna, riv av skorpor
och häll på 3 % väteperoxid.
Voila!
Nu har du, förhoppningsvis utan allt för mycket skador en
flock. Och det är roligt, mycket mer underhållande än tv och
annat.
Tycker jag då.
Glöm inte att gott om utrymme, god mat, många hus, tunnlar,
färska grenar och annat positivt alltid underlättar denna för
marsvinen påfrestande men lärorika process. Använd alla
distraktioner du kan komma på, var gärna utomhus på gräs om
väderleken är den rätta men lyft INTE upp och trösta eller fya
ALDRIG den som är tuff. Rangordningen är naturlig och vi ska hålla
fingrarna borta och bara gå in om det inte ger sig efter ett par
dagar. |
|
Två
unga honor ska leva tillsammans |
|
Här upplever inte jag att det finns några problem utan
unga honor, under fyra-fem månader brukar utan problem acceptera
varann enkelt.
En viss uppgörelse om rang kan komma men brukar inte vara
speciellt våldsam. Nya djur ska alltid träffas på neutral yta,
helst stor så de inte blir stressade av att känna sig trängda.
|
|
Två
unga hanar ska leva tillsammans |
|
Här är det sällan problem fast vi talar om yngre djur än
när det gäller flickor. Jag tycker att hanarna bör vara under tre månader
för att acceptera varann enkelt. Och då ser jag det i ett längre
perspektiv, det är inte bara första veckan som ska fungera utan de
ska ha en relativt lång tid att etablera en stabil relation innan
de hamnar i slyngelåldern. Har de dessa ultimata förhållande
brukar det fungera.
En viss uppgörelse om rang
kan komma men brukar inte vara speciellt våldsam. Nya djur ska
alltid träffas på neutral yta, helst stor så de inte blir
stressade av att känna sig trängda.
|
|
Sammanföra två vuxna honor |
|
Scenariot brukar vara; man har två honor och en dör. När
man ska skaffa en ny vän vill man inte " börja om från början" och
söker därför rätt på en jämnårig. Åldern
varierar ju så klart men utgångspunkten är att djuren är någonstans mellan ett
till fyra år, det vill säga fullvuxna djur med allt vad det
innebär.
Man bör låta dem träffas på en stor yta först, gräs eller golv
som de kan vara på en stund. Buren bör "neutraliseras" på dofter
med hjälp av ätticka och inredning ska vara ny. Huruvida man
doftneutraliserar djuren tycker jag man kan låta mötet avgöra. Verkar
det gå lugnt så är det inte nödvändigt. Men är det stökigt kan ett
gemensamt bad med några extra minuter i badbaljan vara den bonding
som behövs för att kyla ner känslorna ett par steg.
|
|
Sammanföra en ung hona med vuxen hona
|
|
Detta brukar sällan vara några problem, utan den vuxna honan kan
vara öm men oftare är det "tough love" som gäller. Det vill säga,
den vuxna tar på stort ansvar för att hjälpa den lilla "in the
long run". Ofta gör honor på detta sätt även med sina ungar när de
vuxit till sig några veckor. Den vuxna honan ger ungen ett tjuvnyp
när de ändå går förbi, och detta är för att den lille inte ska
sitta där och "slappna av". Marsvin är ett bytesdjur, att vara
alert är en överlevnadsstrategi och det är den läxan "fostermamma"
förmedlar. |
|
Sammanföra en ung hane med vuxen hane
|
|
Detta är inte heller några större bekymmer så länge den unge hanen
är under två månader. I princip
alla marsvinshanar behandlar nya marsvin som honor tills motsatsen
bevisats så blir det ett intensivt parande. En del människor har
ont av detta men minns att dessa värderingar ligger i betraktarens
öga. Ungen älskar redan efter kort tid sin vuxne förebild och
följer honom överallt, ofta kryper de under sin "fosterpappa" för
att skydda sig mot världens alla faror. Jag tänker på Baloo som
ska lära Mowgli "allt han kan" när jag ser dessa relationer växa
fram. Klarar de sig förbi den lilles jobbiga slyngelålder så
brukar en varm vänskap och lojalitet märkas mellan två hanar som
lever tillsammans. Underbara sällskapsdjur. |
|
Sammanföra två vuxna hanar
...eller hanar som plötsligt börjar bråka |
|
Här har vi troligen orsaken till att en massa marsvin sitter som
isolerade straffångar i var sin bur bredvid varann. Ibland är det
kanske enda tillfälliga lösningen men på grund av att man inte helt förstår
uppkomsten till dessa bråk, väljer man ofta isolering som akut
åtgärd. FEL, FEL, FEL, FEL som Brasse Brännström säger. Man kan
prova en del annat innan man bestämmer att det absolut inte går
att låta dem leva tillsammans. Att dela ska man inte göra förrän
man provat allt annat. När man delat, blir det ännu mera
upptriggat; ofta står de på sin sida galler och berättar för
varann hur fräcka de tycker att de själva är - och det är inte i
diplomatins tecken som dessa samtal förs om man säger så.
Först vill jag tala vanliga missuppfattningar som ofta ställer till det.
Bråk mellan hanar kan uppstå i alla åldrar oavsett släktskap,
ras eller hur länge de levt tillsammans. Marsvinshanar har revir behov liksom hanar av många andra arter.
Vad som triggar igång bråk kan variera men i grunden bråkar de om
samma sak och det är vems gener som ska föras vidare. Samma
regler gäller som för andra goda relationer mellan marsvin:
|
|
Utrymme när det är stora utrymmen
när det gäller sammanförande av flockar så talar vi i samband av
sammanförande av två vuxna hanar om gigantiska utrymmen. Till viss
del är det detta som gör det svårt. Men om man tänker till kanske
man har ett utrymme där man kan göra detta, kanske kan du låna ett
garage, eller en stor lokal om det är "fel" årstid men är det
sommartid ska man absolut använda en uteyta. Gräsmatta eller ej
spelar inte så stor roll, det är känslan av att inte kunna uppsöka
enskildhet som triggar bråken. Jag har sett sett hanar sitta och
tjura i var sitt hus flera meter från varann en hel dag för att
nästa dag gå och beta sida vid sida. Inte alla går såpass snabbt
och sedan behövs det man kan kalla stabiliseringstid, all tid som
går utan allvarligare konflikter och sammandrabbningar bygger för
att detta kan bli en fin gemenskap i många år. Varje minut utan
bråk är en byggsten, varje timme är en stabil vägg i det bygge som
vara deras trygghet.
|
|
Mat Hungriga marsvin är griniga
marsvin så jag tycker att i detta läget är alla medel tillåtna.
Mer grönsaker än vanligt och gärna lyxiga, massor av fint hö,
knäckebröd, pellets och andra kraftfoder som egentligen inte
behövs men allt för att hålla dem på gott humör. |
|
Gömslen
Allt man kan hitta på och
gärna många olika. Rör, hus, kartonger och det är viktigt att
ingen av dem ska känna igen dem eller att grejerna har det ena
djurets doft. Vill du använda begagnade saker ändå så spaya med
stark ätticka (12-24%) och spola med vatten efter några minuter.
Ättickan doftneutraliserar djurens kroppsdofter.
|
|
Stimulans Halm
och grenar för hålla tänderna igång på dessa små gnagare är alltid
uppskattat och är det den gröna årstiden så låt lövverk vara kvar.
Gärna stora grenar som med hjälp av löven blir små gömslen de
också. Använd sälg (vide) och alla typer av fruktträd och även
bärbuskar som hallon, vinbär och blåbär.
Jag använder även
barrträd men många varnar för att detta ger otäcka sår med
varbildning som följd. Jag har själv aldrig märkt sådana problem härhemma
och eftersom jag använde det redan när jag var liten så har jag
svårt att sluta med det men en varning är väl på sin plats.
Björk kan man ta men mer som byggmaterial än för marsvinen att
äta, de brukar nobba just björk om det inte är de skira skotten
tidigt på våren.
Jag tror att en del av hanproblemet ligger i att de har tråkigt
och inte kan hitta på nåt bättre än att jäklas med burkompisen.
Sen gör hormonerna att det ballar ur. Man kan se det på det mest
aktiva djuret i ett par ibland, att han går runt som för att hitta
på nåt att göra. Om man då stör och ger dem nåt annat att
göra, byter kartonger, lägger in grenar, tar upp dem i famnen
tillsammans (alltid tillsammans och de bråkar sällan i famnen)
en stund, flyttar all inredning så att det blir nåt nytt att kolla
jag då går en stund till. Varje minut som de inte bråkar kan spela
roll. |
|
Bonding ...och kanske lite farligt
också.
Det är detta jag känner mig nästan tveksam till att förmedla
och samtidigt tvungen då jag har bra resultat med denna
metod. Särskilt bra kan det vara att tillämpa på två som
egentligen är vänner men där en eller båda kommit till den jobbiga
slyngelåldern. Jag illustrerar tänket med ett antal exempel sedan
kan du själv kanske ge en annan inramning.
- Jag badar dem tillsammans och är kanske inte fullt lika
hänsynsfull som är mot "vanliga" marsvin vars hormoner inte går
på högvarv. Råkar det komma lite vatten i ansiktet är det inget
jag beklagar.
- Jag låter dem ha regnskydd en regnig varm sommardag (de får
inte bli kalla, men varma sommardagar) istället för att
ta in dem.
- Jag låter dem vara ute hela natten under tropiska eller näst
intill tropiska nätter det vill säga när temperaturen inte går
under tjugo grader på hela dygnet.
- När jag har dem på golvet i vårt garage på vintern så kan
jag råka tappa något som väsnas rejält, detta gör dem rädda, då
söker de sig till varann per
automatik.
|
|
Avslutningsvis Jag tycker det
är värt det, hanarna är verkligen värda det extra arbetet. För nåt
så underbart roligt som två marsvinshanar som med upptäckarglädje
och nyfikenhet tar sig an livet är svårt att få i husdjursväg. Du
får total kärlek och fullkomlig avslappning av dessa små goa
limpor. Dessutom är de snällare, gladare, stabilare än honorna om
du bara kommit förbi hormonstormen som pågår under deras
slyngelålder. Sen finns det vissa hanar som är
enklare; exempelvis sådana som är över arton månader, sådana som
levt utan andra marsvin och en del som helt enkelt är mindre
hormonstinna från början. Jag vet att en del
hävdar att det går fint med fler hanar än två. Själv tycker jag
att dessa relationer är mycket osäkrare och därför brukar jag inte
greja med det. Ofta har jag fått in dessa
konstellationer på tre eller fler och efter en tid märkt att en
eller flera av dem är hackkyckling. Jag nöjer mig med två och
arbetar hela tiden med nya metoder för att underlätta för två
hanar att må bra ihop. |
|
Sammanföra en hona
och en hane
...när en av dem är kastrerad
|
|
Detta brukar beroende på ålder vara lite olika
men oftast ganska enkelt. Ge dem yta och 48 timmar utan att du
ingriper. Blockera allt "tyck synd" eftersom marsvinens
rangordningsprocess är ganska tuff.
Och den magiska siffran är 48 timmar, ganska
precis två dygn brukar förflyta innan allt är bra mellan dem. I
mellantiden undersöker du bara djuren och gör rent eventuella sår.
Det brukar se ut och låta långt värre än vad det är men det händer
att det blir sår, då river du av skorpor och gör noggrant rent med
3% väteperoxid från Apoteket.
|
|
Sammanföra en hona
och en hane
...när ingen av dem är kastrerad
|
|
Det finns egentligen bara en sak att säga om
detta och det är:
Gör det inte
Men om man som jag är en människa av många ord
så kan man ju inte låta bli att fortsätta för att förklara,
förklara, förklara. Oavsett om du gör det för att du tror att nåt
av djuren är för gammal för att göra barn eller om du gör det för
att du tycker att det är gulligt med marsvinsbebisar så ska du
veta detta:
Sterila marsvinshanar är få. Dock tenderar de
att öka i antal när en uppfödare vill bli av med singelhanar. Jag
har vid två tillfällen litat på uppfödare som hävdat att djur de
vill lämna för omplacering är sterila. Bägge gångerna har det
resulterat i marsvinsdräktigheter, den ena med dödlig utgång på
grund av toxicos och stelt bäcken för den fyraåriga honan och den
andra gången fick den tvååriga honan sex bebisar varav flera var
födda med fel och bara två av dessa överlevde.
Behöver jag säga att jag aldrig kommer att lita
på en uppfödare i dessa sammanhang igen?
Vad det gäller att marsvinsbebisar är söta så är
det förvisso så men;
Det finns massor av hemlösa
marsvin
dessa har också varit små söta marsvinsungar
någon gång och ändå är de nu hemlösa. Marsvin lever ganska länge.
Och det är någon som ska orka mata & sköta dem och byta i deras
bur hela deras liv. Och om väldigt många tröttnar innan marsvinen
ens fyller ett år och alla som ska skaffa marsvin ska ha bebisar,
ja det säger sig själv att den ekvationen inte går ihop. Jag
tycker att den dag det inte finns en enda hemlös gris så är det ok
att para under rätt omständigheter. Rätt omständigheter är inte
att chansa på att de "är för gamla att bli med barn" alternativt
att lita på någon som desperat vill bli av med ett steril hane för
att de "ska få nya kullar".
För det är inget annat än rysk roulette med en
marsvins liv.
Nya kullar kommer inte från himlen nedfallande
utan är resultatet av en medveten handling. Marsvinens
dräktigheter är väldigt krävande och det är kanske inte så svårt
att förstå när man ser dessa snudd på helt färdiga små underverk
som kommer ut. Dräktigheten är på två och en halv månad - lika
länge som en hund är dräktig. Marsvins dräktigheter går inte att
jämföra med exempelvis råttor eller kaniner som bara är dräktiga i
tre veckor till en månad, och vars ungar fortfarande i
fosterstadiet när de föds.
Är du rädd om din hona- låt henne slippa att
vara dräktig.
Vill du ha ett marsvin till - ge en hemlös gris
ett hem. |
|
|
|
|
|
Eragons skötselråd |
|
|
|
Marsvin ska äta
80 % hö
20% grönsaker
0% pellets |
|
|
|
|
|
Varför så mycket hö?
jo marsvin är främst
gräsätare och i sin naturliga miljö är det via gräset, och andra
växtdelar som de får allt de behöver. Marsvin är gjorda för
att tugga gräs 20 timmar om dygnet och i gräsets torkade ersättare
hö finns samma fibrer vilket är otroligt viktigt för marsvinens
tarmfunktion. |
|
|
|
 |
|
|
|
|
|
Varför såpass lite
grönsaker? jo
marsvin gör precis som vi många gånger, de äter det som är godast
och inte det som är nyttigast för dem. Och i deras fall är det
lite baklänges, för när vi från barnsben får höra, ät upp dina
grönsaker så är detta i marsvinens fall: "ät upp ditt hö" för att
få just de fibrer som är livsviktiga för deras tarmfunktion. Får
de för mycket grönsaker så kan tarmens känsliga tarmflora störas och
det är ett väldigt farligt tillstånd. |
|
|
|
Varför ingen pellets?
Pellets är det vi kallar
kraftfoder. Kraftigt indikerar att de får fler kalorier
enklare i magen.
Marsvin är gjorda för
att tugga 20
timmar om dygnet och om de då har tillgång till kraftigare mat, mera kaloririk
föda och väljer att äta den, så har många marsvin otroligt lätt att bli
tjocka. Marsvin är bekväma precis som vi, så om de kan tugga
färre antal timmar och ändå vara mätta så varför inte?
Och när de väl har lagt
på sig är det väldigt svårt att få ner dem i vikt.
Tjocka marsvin i bur sitter
ofta still och rör sig inte i onödan.
Stillasittande marsvin
blir sjuka marsvin.
Jag anser att orsaken är
pellets och andra kraftfoder. När riktigt tjocka, stillasittande
och nästan helt passiva djur ibland kommer till omplaceringen är
det första jag gör att ta bort en fullproppad pelletsskål. Sedan
får de hö och grönsaker och redan efter ett par dagar är de
gladare för att röra sig.
Jag kallar dem matdrogade
för det är precis så det känns när man ser dem.
En del frågar varför en
del djur då inte är feta? ja precis som med oss har de väl olika
läggning men helt klart är att de som lägger på sig för mycket
helt klart överväger.
Vad det gäller mina egna
djur så är min pojkar Kafka & Kenzo uppväxta helt utan
pellets. De är i skrivande stund dryga året. Jag vet att det är en väldigt liten
försöksgrupp men det som ändå slår mig när jag ser dem är att de
är väldigt pigga och aktiva individer.
Dessa var mitt huvudskäl
men det saknas inte fler:
I naturen finns ingen
motsvarighet till pellets, så enligt mitt sätt att se på det kan
marsvin helt omöjligt behöva pellets.
När marsvin tuggar hö så
"maler" de detta i munnen. Detta sliter deras växande tänder så
som det är meningen. När de äter pellets så "hackar" de mer och
detta gör att djur som äter pellets ofta har problem med sina
tänder. Jag grundar detta på mina samtal med veterinär Bo Runsten
på djursjukhuset Blå Stjärnan i Göteborg. Som han själv sa, "jag
jobbar ju med baksidan, med de problem som uppkommer och jag anser
inte att pellets är bra för marsvin, de behöver inte äta pellets,
de behöver hö, hö och åter hö": mitt tillägg till detta är
såklart gräs så snart det finns.
Marsvin som äter pellets
får ofta hälsoproblem och det beror till stor del på att alla märken
i Sverige utom ett (Oxbow) innehåller för mycket av en del mineraler vilket
skapar problem med njurar och urinvägar. Ofta uppkommer det man
kallar urinsten. Bara ordet talar väl om hur ont det måtte göra.
Det är en dyrbar operation som de flesta avstår ifrån, vilket
leder till att ett ganska ungt djur blir avlivat i onödan.
Mycket tyder på att honor
som går i avel oftare får det livshotande tillståndet toxicos,
havandeskapsförgiftning när de äter pellets.
Jag ger sedan ungefär två
år ingen pellets till mina egna djur. Innan dess gav jag väldigt
sparsamt av
Oxbows Cavy Cuisine.
Däremot har djuren i omplaceringen länge fått pellets, särskilt de som
är magra men numera så blir det sällan eller aldrig nåt där heller.
Jag kan tänka mig att
köpa en påse av
Oxbows Cavy Cuisine om ett
djur kommer in och är direkt magert och undernärt men ofta är det
inte värre än att djuren kan byggas i lagom takt med hö och
grönsaker. Om jag ger pellets till ett djur numera så
ser jag det som en stödåtgärd under en kort tid.
När det gäller andra
kraftfoder är det en del rena sädesslag, havre och korn mest i
kross som jag kan ge ibland, knäckebröd nån galen gång, men oftast
enbart massor av hö och lite grönsaker.
Ger jag kraftfoder så får
djuren det alltid i spånet eftersom jag ser deras burtillvaro som
otroligt enehanda och att gå och leta, böka efter mat blir en
sysselsättning, en stimulans för dem.
Sen vill jag uppmana alla
som har tillgång till grönt utomhus att ge djuren så mycket de
bara kan. För en gräsätare kan inga grönsaker i världen ersätta
färskt gräs och färska grenar med bladverk. Hela vintern är vi
beroende av de färska och ofta långväga transporterade grönsakerna
men "grass is the real thing" iallafall om man är marsvin.
|
|
Marsvin ska varje dag ha
färskt vatten med väldigt lite tillskott av C-vitamin |
|
|
|
Varför extra tillskott?
Jag har tidigare hört detta
att C-vitamin skulle dö efter bara nån halvtimme i vattenflaskan.
Sedan har min erfarenhet av min egna djur varit att de rynkar på
näsan åt flaskan när jag "förorenat" deras vatten. Men efter att
ha diskuterat detta och fått annorlunda fakta från Bo Runsten så
har jag bestämt mig för att ändå säkra upp med ett visst tillskott
utöver de som jag redan ger i form av grönsaker.
Marsvinen ska varje dag
ha nytt vatten och i det ska man tillsätta 1/5 dels vanlig
brustablett C-vitamin per liter vatten. Detta ska hålla såpass bra
att det håller halten av C-vitamin i ett dygn.
Lös C-vitamin i en
bägare bredvid och häll i vattenflaskan. Viktigt att det är i
stängd vattenflaska då C-vitamin flyktar snabbare i öppet kärl.
Varför ska det då vara så
lite?
För att C-vitamin
förändrar smaken på vattnet och om det blir mycket C-vitamin så
ratar de vattnet. Dessutom finns det källor som säger att för hög
halt C-vitamin som sedan varierar till låg halt ge ett tillstånd
som kallas pseudoskörbjugg. Detta finns i en äldre artikel på
nätet om du vill läsa om det, jag kan inte bedöma digniteten på
artikeln men vill du läsa om det så googla Pseudo Scurvy.
Men för att ingen
missförstånd ska uppstå; jag kommer alltid att i första hand se
grönsakerna som deras främsta C-vitaminkälla och alla mina djur
får främst olika typer av kål ur C-vitaminsynpunkt, morot för att
de gillar det och gurka för att de älskar det. Sen blandar jag och
ger efter pris, tillgång och så vidare av andra grönsaker och även
frukt men tyngdpunkten ligger på kål. Och jag ger mest grönsakerna
vitkål (skär upp den och
blötlägger i vatten ett par timmar innan)
broccoli (jag äter
buketterna och de får stjälken i slantar)
blomkål (mest bladen som
man kan få gratis i vissa affärer)
|
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
Mindre pålitliga C-vitaminkällor |
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
|
|
 |
|
|
|
Detta känns ju inte helt rimligt i mängd om man samtidigt ska
balansera 80% hö eller gräs. Lita inte på varken gurka, äpple
eller morot för att ge dina marsvin den dagliga C-vitaminen. Ge
dem nån typ av kål i första hand och när de ätit upp den mängd som
krävs av det kan du ge en liten godisbit av det andra. |
|
|
|
|
|
Marsvin kan inte bilda egen
C-vitamin |
|
Hö av god kvalité eftersom det är deras huvudsakliga
näringskälla |
|
Hö är jätteviktigt för marsvinens tarmflora och matsmältning |
|
Stoppa näsan i höet - doft av mögel? -livsfarligt för
marsvin! Släng |
|
Hö kan ALDRIG ersättas |
|
|
|
Marsvin ska inte ha höhäck |
|
|
|
Marsvin ska inte ha saltsten |
|
|
|
Marsvin ska inte ha kalksten |
|
|
|
Grönsakerna ska vara rika på C-vitamin eftersom marsvin inte
bildar egen. |
|
|
|
Exempel på mängder: |
|
 |
|
Bladpersiljan på bilden väger 5 gram och täcker C-vitaminbehovet
för en dag hos ett en kilos marsvin. Dock ska man vara försiktig
med denna grönväxt då den på grund av sitt höga innehåll av
oxalsyra kan ställa till problem med marsvinens inre organ,
särskilt njurar och urinvägar. Ge
bara ibland och inte för mycket. |
|
|
|
Tips på riktigt bra veterinärer
|
|
Veterinär Abdel Salih (Vallda, utanför Kungsbacka)
tidsbokning: 0300-278 12 säkrast morgon 7,30-9,00
Krokvägen 41
434 92 Vallda
______________________________________
|
|
Veterinär Lars Christiansen (Vallda)
tidsbokning 0300-200 50 säkrast mellan 8,00-9,00
Vallda Säteri
434 92
VALLDA
Här betalar man alltid på räkning, dvs du
har några veckor på dig
______________________________________
|
|
Veterinär Bo Runsten (Ringön, Hisingen)
tidsbokning: 031-65 35 15 säkrast 11,00-12,00
Gjutjärnsgatan 4
417 07 Göteborg
Finns på avdelningen för exotiska djur
Telefonrådgivning för exotiska djur, gnagare, reptiler och
fåglar, öppen vardagar kl. 11.00-12.00. Telefon 031-65 35 15
______________________________________
Veterinär Håkan Bremer
Telefon:0511-621 32
Telefontid: måndag - torsdag kl 08.00-09.00
Besöksadress: Smedjegatan 1
Skärv Skattegården
532 92 AXVALL
|
|
Tips på en bra klippmaskin |
|
http://www.scandifarm.se/product.asp?product=553 |
|

Först köpte jag en ganska kass maskin för 79:- på Netto, den startade
inte ens.
Sen köpte jag en för 299:- på Claes Ohlsson och både jag och djuren blev
olyckliga, den luggade och gjorde illa när man klippte.
Sen slog jag på stort och köpte en på Zookompaniet för 1000:-.
Den skulle klara att klippa stora hundar men marsvinen var den
inget vidare till. Väsnades och skrämde dem också och väldigt
opraktisk med sin sladd.
Sen fick jag av en slump ett reklamblad för en firma som heter
Scandifarm, de hade en grind vi ville köpa och då passade jag på
att beställa klipparen på bilden, den heter Element och kostar med
moms och frakt bortåt en tusenlapp även den. Men den är en dröm;
jag gillar den, den bara skalar av djuren och låter väldigt lite i
jämförelse med de andra. Att säga att djuren gillar den är väl att
ta i men den är ganska tyst och skalar av pälsen så fint.
Den bästa är förmodligen den min veterinär har men den
går loss på dryga tretusen också.
http://www.swecat.com/wella-contura-miniklippmaskin-uppladdningsbar

|
|
|
|
Länge fanns inga egentliga skötselråd på
eragons.se
Det finns gott om sidor som tar
upp det på
nätet och en del av dem är riktigt bra.
Eragons rekommenderar särskilt


|
|
Men trots att jag ofta säger och skriver att det finns
bra info märker jag att alla inte är så glada i att surfa runt på nätet. Därför har jag bestämt
mig för att lägga mig i även på detta område. Jag gör inte anspråk på
dessa tips och råd ska vara kompletta, det kan det aldrig bli. Jag ser
det mer som en starthjälp. Gör man "rätt" från början kan man slippa
onödigt krångel och dryga utgifter för veterinärvård.
Vill du ha något mera komplett i bokform så rekommenderar jag:

Mitt Husdjur Marsvinet av Mia Winge
Köp på Eragons eller Bokus
Mia Winge har grundat och driver föreningen Marsvinshjälpen i
Vallentuna i Stockholm.
|
|
Bli medlem och ge ditt stöd för hemlösa marsvin |
|
Medlemsavgiften är 150 kr för 2009
och att bli stödmedlem är så enkelt som att sätta in pengarna på
Marsvinshjälpens plusgiro 30 16 94 - 6 och uppge att pengarna
gäller stödmedlemskap. |
|
Oxalsyra (HOOC-COOH)
är i ren form ett vitt,
vattenlösligt ämne. Det är en relativt stark
karboxylsyra som finns i flera olika växter, exempelvis
harsyra
och
rabarber. Namnet kommer från det vetenskapliga namnet för harsyra,
Oxalis acetosella.
Ämnet är svagt giftigt, och irriterar mag-
och tarmkanalen vid intag. Dess
kalciumsalt (kalciumoxalat)
är svårlösligt och man kan därmed få kalciumbrist vid alltför stort
intag av oxalsyra eller andra
oxalater (salter av oxalsyra). Dock anses det ofarligt för friska
individer att äta måttliga mängder av produkter med oxalsyra/oxalater.
Kalciumoxalat ingår dessutom i en vanlig form av
njursten, ofta tillsammans med kalciumfosfat.
Persilja
En tvåårig växt som smakar bäst det första och blommar det andra
året. Rikt på järn, kalcium, A- och C-vitamin. Robust och tålig, trivs
bäst i sol eller lätt skuggiga platser.
|
|
|
C-Vitaminrika grönsaker
| Grönsaker |
Vitamin C
(mg/port) |
Portionsvikt
(gram) |
| Blomkål |
73 |
100 |
| Brysselkål |
74 |
100 |
| Broccoli |
72 |
100 |
| Röd parika |
60 |
30 |
| Grön paprika |
34 |
30 |
| Spenat färsk |
46 |
100 |
| Purjolök |
30 |
75 |
| Potatis kokt |
10 |
150 |
| Vitkål |
25 |
70 |
Källa: Livsmedelsdatabasen 04.1.1
Rekommenderat dagligt intag: 75 mg.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|