 |
 |
 |
|
|
|
|
 |
 |
 |
 |
|
Gibson 090826 & Brave 070826 & Dragon 080826 I minst ett år har dessa killar minst en ägare (kanske flera, det är ju inte direkt ovanligt med ägarbyte på dessa smådjur) som bryr sig tillräckligt för att hålla dem vid hyfsad vigör. Fredagen den 6/8 -2010 fick det räcka. Deras ägare satte dem i en papperskasse. Tog kassen på en liten tur inne på Zoo kompaniet i Gamlestan. Satte ifrån sig kassen med pojkarna och lämnade affären. När dumpningen upptäcktes av affären ringer de polisen i Kortedala. Polisen lovar att komma och hämta killarna. Efter tjugo dagar, torsdagen den 26/8-2010 ringer Zoo kompaniet till polisen igen och undrar om de inte kommer snart? Polisen ringer Eragons och överlämningen sker samma dag. Jag känner mig oerhört tveksam till hela hanteringen men tvekan gäller inte att ta hand om djuren. Tvekan gäller en inlämnare som uppger att hon är från Kortedalapolisen men på Eragons omplaceringsformulär varken uppger telefon eller personnummer. Hänvisar till Göteborgs djurskyddsförening. Den blygsamma ersättningen som den ideella föreningen kräver talar hon inte om överhuvudtaget. Men Göteborgs djurskydd har ju gett Eragons ett stipendium, kanske ska jag vara nöjd? Men i detta fall är jag verkligen inte nöjd, jag tycker att precis som hundar räknas som verkliga varelser, ska dessa små liv räknas dit. Jag tycker att människor som uppger att de är från polisen ska uppge sina uppgifter; en anknytning till jobbet skulle väl varit på sin plats eller? Jag har som egen företagare inga större problem att ta fram personnummer men tycker inte att en person som i tjänsten i en statlig myndighet ska vara så hemlig. Och löser Eragons ett problem för polisen så tycker jag att det varit på sin plats att göra rätt för sig. Jag tycker att allt kring dålig behandling av djur ska ut i det öppna eftersom jag är övertygad om att ju mer vi gömmer undan det, desto svårare är det att göra nåt åt. Marsvinen fortsätter att sortera under "saker" och det registreras inte som ett brott överhuvudtaget att överge dessa själar. Så länge dessa djur inte har ett regnummer eller märkning så kommer de att ha denna osäkra tillvaro. Osäkerheten att helt plötsligt en dag så blir man satt i en papperspåse och dumpad i närmsta zooaffär. Och polisen hanterar det ungefär som de hanterar män som köper sex, när de skickar breven till jobbet för att frun inte ska fatta misstankar. Skyddar förövaren genom att det inte ens har en brottrubricering och det finns heller inte i någon statistik. Osynliggörande är en av de maktmedel man använder för att få sin vilja igenom. Annorlunda med dessa tre är att tre killar inte är så vanligt som fungerande konstallation. Jag tvekar att ta isär dem eftersom de i stunden fungerar fantastiskt bra. Inga hack bak på rygg & rumpa som är så vanligt i pojkkonstellationer fler än två. Tar man ur en gemenskapen påverkar det de andra två så troligen provar jag istället med att adoptera iväg som de är. Faktum är att dessa enligt mitt sätt att se är rena kapet. Sociala, tama, nyfikna underbart goa limpor. Troligen mellan 1-3 år och det är den ålder jag sätter på dem; Gibson 090826, Brave 080826, Dragon 070826. Har man inget annat ska man iallafall ha en födelsedag och det får de av Eragons. "Boys is da shit" som en vän till mig brukar säga. Jag kan bara hålla med.
2008-07-24 Limpan kom i förra året till omplaceringen. tillsammans med sin bror Ruben, som var lika grå :) Så här skrev jag om dem då: "En tid senare kommer två små gråa killar in för omplacering, de har inga namn så jag kallar dem Ruben och Limpan. Dessa är födda hos en så kallad marsvinsuppfödare i Uddevalla som haft dessa för försäljning under en tid på zoonen Marsvin, Västra Götalands län. Insänd av ZZZZ 2008-07-24. Nu har det blivit 2 st kullar. och när hon inte fick napp annonserade hon ut dem den 3/9-08 på reptinet som Orm mat bortskänkes Ett par marsvins hanar. Finns att hämta i Uddevalla. En fin marsvinsuppfödare som låter sina djur degraderas från stamtavledjur till ormmat på sex veckor. Men hur ska hon annars kunna föda upp mer? När Ruben och Limpan bara går där och.... finns? Det är kärlek till djuren i grunden det." Limpan adopterades snabbt som ett sällskap till en annan kille men tyvärr blev det lite hett mellan dem när Limpan växte till sig. Nu är han tillbaka i omplacering och kastrerad. Jag fick häromdagen besked att denna uppfödare ska ha tre nya kullar inom kort. Jag vill avråda alla att köpa ifrån henne då jag anser att hon inte alls förstått vad det innebär att vara en seriös uppfödare. Uppfödningen bär namnet Lindas marsvin och hon annonserar sina djur på zonen. Ett tips från Anna i Västerås! Vill komma med ett
litet tips på en marsvinsbur jag byggt som kanske andra kan ha
glädje av. Mina 3 grisar har blivit mycket mer aktivare Den har måtten 123x80 cm. Framsidan och en av sidorna är 35 cm höga med stora uttag för gallerförsedda "fönster". Detta kan inte mina grisar hoppa över. Bakstycket och andra sidan är 55 cm hög för att knna sätta upp inredning som de kan hoppa upp på. Jag åkte till bauhaus där de kapade till skivorna (material:
mdf cirka 1 cm tjock) Sedan skruvade jag ihop det, målade med vit
billig färg också den från bauhaus och lade våtrumsmatta
Maila henne direkt om du undrar något!
Köptes i zoo affär i skåne och placerades i en 80x40 bur med två jämnåriga hanar. Det är ju det som är så bra med zoo affärer, man kan lita på att de är behjälpliga i vilka idiotiska experiment som helst. Buren var alltså för liten från början, och att hanarna Emil och Truls skulle stressa varann för att de krigade om att göra Flora med barn var självklart.
Flora var alldeles för ung för att bli mamma. Tolvåriga människoflickor kan också bli med barn men det kanske inte är direkt nåt vi önskar dem?
Emil & Truls / pojkarna F- födda 091229 |
En ljuvlig tjej som inte är knäckt av livet men hennes öden och äventyr rymmer redan flera av de ingridienser som man önskar dessa älsklingar ska slippa. Hon har fötts hos en uppfödare som är ett barn. Hon har satts ut i en park i Lund. "Räddats" av en annan uppfödare som inte heller är myndig. Sålts till en Christer som sammanfört henne med en hane när hon var långt över året och resultatet är fem ungar. Marsvin i bur bör inte få första kullen efter 1 års ålder. Sålts som perfekt julklapp en vecka före födsel av andra kullen. Kan hon få lite lugn och ro nu kanske?
|
|
I marsvins-köpar-tankar ? - läs detta |
Berättat för mig av en av alla som lämnat för omplacering Vips Marsvin Kungsmässans Zoo Zoo Kompaniet Lindas Marsvin, Uddevalla |
|
Berättelsen om Familjen O: Föräldradjuren Ofelia & Othello är födda i februari 2009 och inhandlade på Zoogiganten i Lomma. Från Zoogigantens webbsida: Det kommer löpande nya djur till oss från en egen uppfödare som endast leverar djur till oss, vilket garanterar högsta kvalité.
(har flyttat) Följande samtal utspelar sig när jag ringer Zoogiganten i Lomma söndagen den 20/12-2009 kl.11.20: "Hej, mitt namn är N N ( jag säger mitt riktiga namn) och jag har tagit över två djur som sålts av er och enligt uppgift från den jag skaffade dem från ska de vara födda i februari 2009. Enligt er webbsida har ni bara en uppfödare av era djur och jag undrar ifall jag kan få reda på vem det är?" "Vad är det som har hänt?" "Ingenting, jag är bara intresserad av deras härstamning" säger jag "Han heter Fredrik och bor utanför Trelleborg" säger kvinnan "Jaha, kan jag få telefonnumret till honom" frågar jag "Lycka till med att klura ut det och god jul" säger hon resolut och lägger på. Det är ingen överdrift att påstå att jag blev paff. Zoo Giganten marknadsför sig på följande sätt; "Zoogiganten är i dag Sveriges förmodligen mest välsorterade zoobutik, med en samlad försäljningsyta på över 1500m². Vår klara målsättning, efter att ha drivit Sveriges största privata butikskedja i 13 år, är att våra kunder alltid skall stå i centrum." Kunder ja... hon kanske förstod direkt att jag aldrig kommer att handla i deras butik. Undrar vad det var som röjde mig? mitt högst alldagliga namn? För det känns verkligen inte som att de är så himla överdrivet intresserade av att jag ska lyckas med att klura ut Fredriks telefonnummer. Jag känner mig inte i centrum om man säger så. Jag kör "fredrik" och "trelleborg" på eniro. Det finns 286 Fredrik i Trelleborg. Dessutom låg ju Fredriks ställe tydligen utanför Trelleborg.Med risk för att verka paranoid -varför? Varför är det hemligt var djuren tillverkas? Tål inte "tillverkningen" allmänhetens ögon? Är det som med de numera riksbekanta grisarna att de står på varann? Har de ingen mat? äter de på varann, eller vad är problemet? Jag jämför nu "varan" marsvinsunge med "varan" hö. Hö är ju givetvis viktigt men om du jämför en påse hö med ett marsvin som du i flera år ska dela ditt liv med så kanske en påse hö ändå är en ganska simpel sak. Jag förutsätter i och för sig en massa saker nu, som exempelvis att om man skaffar ett djur som har förväntad livslängd på fem-sex år så tänker man ha den så länge. Så är ju inte fallet och särskilt inte för Elisabet i Eslöv. Tillbaka till hö. Om höet i påsen visar sig vara dåligt; så klagar du, får en ny påse med bättre hö eller så och köper någon annanstans nästa gång, svårare är det inte, eller hur? Och när det gäller Zoogigantens hö är det sannerligen inget helighetsmakeri utan det är "ekologisk hö och halm från Jularpsgård". Det finns det en innehållsrik webbsida som beskriver hela produktionsprocessen i bilder från sådd till skörd av det ekologiska smådjurshöet med ett otal olika örter i. Om man så omsorgsfullt väljer sin leverantör av en foder produkt, varför inte samma standard på den levande produkten? Varför ska man som som köpare av dessa djur bara betala och hålla käft? Vad är det som inte tål dagens ljus? Tillbaka till det som ska resultera i Familjen O. Eftersom vi inte vet ett exakt datum daterar vi både Ofelia & Othello till 090201. I värsta fall är dessa två helsyskon, i bästa fall obesläktade. Troligast är att de är närbesläktade, en pappa med många, många mammor är ett inte helt ovanligt scenario i samband med Zoo affärsavel. När Ofelia & Othello flyttade till Zoo Giganten vet vi inte men den vanliga gången är att marsvinsungar levereras vid cirka fem veckors ålder. Då är man framme i mars 2009. Låt säga att de satt några veckor på Zoo Giganten innan de blir sålda. Isåfall är vi framme i april 2009. Den som köper Ofelia & Othello heter Elisabeth och är hemmahörande i Eslöv. Tillsammans med djuren skaffar hon en enmetersbur. Den buren är i detta läget helt ok och enligt riktlinjerna från jordbruksverket större än vad som "behövs" för två marsvin. Ofelia är troligen inte dräktig när hon & Othello flyttar från Zoogiganten men eftersom hon, om hon är en vanlig frisk marsvinshona brunstar inom fjorton dagar så dröjer det inte länge innan hon är det. Låt oss säga att det tar en månad innan hon väntar smått. En marsvins dräktighet är cirka tio veckor eller mellan 63-70 dagar.
(har flyttat) I första kullen anländer två söta rufsiga pojkar, nu döpta till Rutger & Houdini. Rutger för att han har rutor på kroppen och Houdini för att han är en utbrytar & rymmarkung. Dessa verkar vara ok och väger idag, annandag jul 2009 mellan 600-700 gram. Tyvärr är både Rutger och Houdini väldigt rädda men eftersom de är unga kommer de snart att bli tama om man grejar med dem. Ofelia & Othello fick fortsätta att föröka sig helt utan kontroll, och troligen lämnade skötseln hemma hos Elisabet i Eslöv en del i övrigt att önska vad det gäller maten. Bland annat bjöds det inget hö utan bara ensilage något som veterinären direkt avråder ifrån att ge till vår lilla gräsätare. Av bilden att döma så fanns det väl inte så mycket ensilage heller. Eftersom marsvinshonor är dräktiga oerhört länge och deras ungar föds färdiga för livet med päls, ögon och allt de behöver för att klara sig tar såklart deras dräktighet hårt på dem. Dräktighet, digivande på en hona som själv bara är en baby är såklart helt vansinnigt. Tre dräktigheter på rad vid en ålder av bara ett par månader plus dålig skötsel är alltså vad Ofelia haft hos Elisabet i Eslöv. Jag är mest förvånad över att hon fortfarande lever, lilla Ofelia. Nästa kull ska enligt denna beräkning anlända i början av november eftersom marsvinshonor som oavbrutet går med hane ofta blir dräktiga samma dag de förlöses. Detta beror på att de brunstar bara nån timme efter att ungarna fötts. Denna gång blir Familjen O begåvade med tre barn, två pojkar och en flicka.
Flickan har vi döpt till Flisan. Hon väger 117 gram när hon lämnar Elisabeth i Eslöv och efter knappt en vecka väger hon 136 gram. Enligt Elisabets uppgift ska Flisan vara runt sex veckor. Flisan gick upp till 150 gram men sedan tog det stopp. Nu har hon minskat till 144 gram och verkar inte alls må bra. Flisan var väldigt dålig på morgonen den 7/1-10 och efter bara nån timme var hon död.
Knatten dog efter bara några dagar i omplaceringen. Han hade huvudet snett och hans bakben fungerade inte fullt ut.
(har flyttat) Sen har vi lille söte Vincent. Den grabben som verkar vara mest normal i denna kull. Han ökar bra, har gått upp 40 gram på en knapp vecka.Han väger över 300 gram och det är väl inte så mycket men iallafall inte helt onormalt. Han vet inte att han redan är lyckligt lottad så han är skiträdd vilket hans två kullsyskon också är för övrigt. När nu Elisabet har ökat de oönskade marsvinen med sju stycken så här långt bestämmer hon sig för att det får vara nog, nu vill hon inte ha dem längre. Den elfte december sätter hon ut dem på blocket och den tjugonde hämtar Anna dem i Lund. Jag undrar om Elisabet har barn? och om hon har det; vad har de lärt sig under de senaste månaderna?
Var hos Bo Runsten på Blå Stjärnan den 22/12-09 och kollade ifall de små, Flisa & Knatten borde avlivas hos men Bosse tyckte att man kunde ge det ett försök på några veckor att få dem att öka i vikt. Efter bara några dagar dör Knatten och efter några veckor dör även Flisan och i fyra dagar sitter Ofelia ensam innan nästa kull föds. Familjen O:s sista kull blev en rejäl babyboom; hela sex stycken små bebisar föds den 11/1-10. I skrivande stund är allihop i livet (12/1-10) men den minste, lille O-sex väger bara 53 gram och verkar lite klen. Här är de och könsbestämningen är definitivt inte säker.
troligen en tjej och störst i kullen 82 gram
troligen en hane som väger 71 gram Dog den 17/1-10
troligen en hane som även han väger 71 gram
troligen en hane och han väger 63 gram
även denne är troligast en pojke och väger 63 gram
och till sist den lille plutten, väger bara 53 gram och är ganska darrig. Men jag har sett liknande ta sig så det är inte hopplöst. Dog den 19/1-10 The END
Skrivet av en besviken kund till SMF 209 Halloweens |
|
Vår dotter var 6 år och önskade sig ett djur mer än något annat. Jag och min man kände att vi nog kunde skaffa ett djur till henne som vi alla kunde hjälpas åt att sköta. Ett par vänner hade precis köpt två små marsvin till sin dotter och vi åkte och hälsade på flera gånger och jo vår flicka ville också gärna ha ett par egna små grisar. Vi åkte till biblioteket och lånade böcker i ämnet och vi läste mycket på Internet där fick man rådet att inte köpa från zooaffärer utan man skulle kontakta marsvinsuppfödare. Vi hittade en uppfödare i Skepplanda som vi kontaktade. Vi skulle få komma och titta och se om vi kunde hitta några som vi tyckte om. Allt kändes väldigt seriöst och mina barn fick välja ut ett marsvin var - det blev Sixten och Martis. Vi frågade vad som skulle hända om vi av någon orsak inte skulle kunna behålla dem och svaret var att: - Då hör ni bara av er till mig! Små långhåriga gullegrisar. Om vi fick några problem så kunde vi alltid kontakta uppfödaren sa hon och hon skulle skicka marsvinens stamtavlor på posten så snart som hon kunde och höra av sig så att allt gick bra. Vi fick massor av råd och lite mat att ta med. Men inte ett enda papper. Några stamtavlor kom det aldrig på posten och hon hörde inte av sig mer. Ett par månader senare fick min dotter väldigt kliande ögon och eksem runt ögonen. Vi åkte till Vårdcentralen och fick salvor och förhoppningsvis skulle det gå över. Men det gjorde det inte vi fick åka tillbaka och få ny salva och nu en remiss till Hudmottagningen men dit var det lång väntetid. I början av året reste vi bort en
vecka och min dotters problem försvann . När vi kom hem kontaktade
vi Hudmottagningen som föreslog att vi skulle flytta bort
marsvinen från vår dotters rum. Hon blev bra med en gång. Det var bara att inse att vi inte kunde ha kvar våra små killar. Jag ringde upp uppfödaren igen, men nu var det plötsligt inte så hjälpsamt längre. Att hon skulle ta emot marsvinen och försöka få ett nytt hem till dem var inte att tänka på. Hon föreslog att vi skulle annonsera eller kontakta Eragons i Göteborg. |
|
Eragons kommentar 2009-03-27 |
|
|
|
SMF 209 Halloweens är en uppfödning som är registrerad i Svenska Marsvinsföreningen, avdelning Västra. Den som driver uppfödningen skriver på sin webbsida att hon även är godkänd så kallad petdomare och suppleant i styrelsen i Västra. Efter att ha tittat runt på webbsidan konstaterar jag att familjens marsvin förmodligen tillhör 2008 års kull 17. Under till salu finner jag en kullbroder till Sixten & Martis, han har inget namn men allt annat stämmer och eftersom Lotta vid två års ålder fått sin första och enda kull tillsammans med Luffarn finns det knappast någon annan möjlighet. Liksom brodern är båda föräldrarna till salu. Orsaken till att familjens inlägg ligger här är att varna vanliga marsvinsköpare för så kallade uppfödare som inte håller vad de lovar. De kallar sig uppfödare, är registrerade som sådana i Svenska marsvinsföreningen men presterar sämre med dokumentation är vad Zoo affärerna gör. Problemet som jag ser det är att Svenska Marsvinsförening som organiserar dessa "uppfödare" inte ställer några krav på trygghet för djur och köpare. De krav som ställs är huvudsakligen riktade mot pälskvalité och andra utställningskvalifikationer. Att sätta en marsvinshona med en marsvinshane är knappast hjärnkirurgi. Du lär dig grunderna och de värsta fällorna på några minuter. Det är ju att höja kvalitén och säkerheten både för djur och köpare som ska sortera agnarna från vetet, i detta fallet uppfödare från Zoo affär. Men vad händer; att få en uppmaning att själv annonsera eller kontakta en omplacering, det klarar även Zoo affärerna. Som jag uppfattat det under de år som jag iakttagit denna bransch så fungerar återlämningsgarantin bara om uppfödaren anser att den kan ha nytta av det djur du köpt. Kanske är de linjer som ditt djur har eftertraktade för att marsvinet som de sparat har dött. Kanske har det visat sig när djuret växt upp att det utvecklats bättre än uppfödaren trodde. Då rör det sig ofta om att färgen eller kvalitén på pälsen, plattheten på nosen, öronen har skrynklat ut sig eller att cresten blev snyggare än väntat. Ytligt? - det är bara förnamnet. Irene Ljunggren 2009 |
|
|
|
Råd vid köp av marsvin |
|
|
|
Råd till de som vill köpa hos en uppfödare: Kolla att du har 100% återlämningsgaranti, att de tar en peng för det är ok men du ska säkert veta att du kan lämna djuret tillbaka om något omöjliggör för er att behålla dem. Se till att du får alla papper du ska ha vid själva köpetillfället. Acceptera inte att pappren inte är klara, säg att du väntar medan uppfödaren gör klart eller säg att du kommer tillbaka och köper djuren en annan dag. Lägg en handpenning om de utvalda djuren är viktiga, och även en handpenning ska du ha papper på. Enligt gällande lagstiftning ska det vara ett informationsblad med vid köp av sällskapsdjur och vad det ska innehålla kan du se längre ner på denna sida. Dessutom ska du ha en köpehandling, kvitto eller köpekontrakt där du kan se vad för garantier du har. Även här finns lagstiftning men har du inget papper på själva affären så står du dig slätt. Råd till de som vill köpa i Zooaffär: Kolla att du har 100% återlämningsgaranti, att de tar en peng för det är ok men du ska säkert veta att du kan lämna djuret tillbaka om något omöjliggör för er att behålla dem. Se till att du får alla papper du ska ha vid själva köpetillfället. Acceptera inte att pappren inte är klara, säg att du väntar medan affären gör klart eller säg att du kommer tillbaka och köper djuren en annan dag. Lägg en handpenning om de utvalda djuren är viktiga, och även en handpenning ska du ha papper på. Enligt gällande lagstiftning ska det vara ett informationsblad med vid köp av sällskapsdjur och vad det ska innehålla kan du se längre ner på denna sida. Dessutom ska du ha en köpehandling, kvitto eller köpekontrakt där du kan se vad för garantier du har. Även här finns lagstiftning men har du inget papper på själva affären så står du dig slätt. Råd till de som vill adoptera hos en omplacering: Kolla att du har 100% återlämningsgaranti, att de tar en peng för det är ok men du ska säkert veta att du kan lämna djuret tillbaka om något omöjliggör för er att behålla dem. Se till att du får alla papper du ska ha vid själva köpetillfället. Acceptera inte att pappren inte är klara, säg att du väntar medan de gör klart eller säg att du kommer tillbaka och adopterar djuren en annan dag. Lägg en handpenning om de utvalda djuren är viktiga, och även en handpenning ska du ha papper på. Enligt gällande lagstiftning ska det vara ett informationsblad med vid adoption av sällskapsdjur och vad det ska innehålla kan du se längre ner på denna sida. Dessutom ska du ha en köpehandling, kvitto eller köpekontrakt där du kan se vad för garantier du har. Även här finns lagstiftning men har du inget papper på själva affären så står du dig slätt.
|
|
Informationsblad som du som köpare/adoptör ska kräva ska innehålla dessa uppgifter: Utdrag ur DFS 2005:8 Saknr L 80 - 3 kapitlet Bestämmelser om skyldighet för den som säljer sällskapsdjur att lämna information om djurets skötsel 1 § Djur som exponeras med avsikt att säljas ska vara taxonomiskt namngivna med art eller släkte på en skylt, så att det klart framgår vilket djur som avses. 2 § Den som yrkesmässigt säljer ett sällskapsdjur ska vid överlåtelsen lämna ett faktablad, med skriftlig information om djuret och dess skötsel, till mottagaren av djuret. 3 § Ett faktablad avseende däggdjur ska innehålla uppgifter om 1. Det svenska eller vetenskapliga namnet på djurets art och släkte 2. Djurets kön i de fall då detta kan avgöras genom en okulärbesiktning eller med hjälp av en enkel undersökning av djuret. 3. Djurartens normala vuxenstorlek. 4. Djurartens normala livslängd. 5. Djurartens aktivitetsmönster och sociala organisation i naturen. 6. På vilket sätt djurets behov av utrymme, inredning, klimat och ljus kan tillgodoses. 7. Hur djurets förvaringsutrymme kan göras rymningssäkert. 8. På vilket sätt djurets behov av att vara tillsammans med andra djur kan tillgodoses. 9. Hur djuret bör hanteras. 10. Hur djurets näringsbehov kan tillgodoses. 11. Djurets eventuella dräktighet om det är ett däggdjur. 12. djurets eventuella behov av vintervila om det är en reptil eller ett groddjur. 13. Åtgärder som kan underlätta miljöomställningen för djuret. 14. De vanligaste tecknen på stört hälsotillstånd hos djuret, samt 15. Eventuella sjukdomar som djurarten är särskilt utsatt för och hur djuret kan skyddas mot dessa. Faktabladet bör även innehålla uppgifter om lämplig referenslitteratur |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Burbotten med beläggning från marsvinskiss. Ta ätticka, 12% eller 24 %, häll eller spraya på beläggningarna, vänta tio minuter, bearbeta med diskborste, är allt inte borta vänta ytterligare tio minuter och bearbeta igen. Skölj. Voila! som ny. |
|
Algiga vattenflaskor är äckliga och fulla med bakterier. Om flaskborste inte fungerar fullt ut kan man använda lite grovsalt eller fin sand för att avlägsna äcklet. Häll lite salt eller sand i flaskan fyll på lite vatten, bara så mycket att det kan röra sig. Skaka en stund och skölj noga. Glöm inte pipen. Tops fungerar på de flesta modeller och numera finns en sorts mera kraftig tops att köpa på apotek. |
|
|
|
Husdjuret utan behov
|
|
|
|
Är du en av alla dem som tror att marsvinet är djuret som inte behöver något? Är det rent av ett litet skrattretande djur som nöjer sig med att sitta där i sin bur? Barnen kommer snabbt att tröttna och du kommer pliktskyldigt att fylla pellets i en skål och vatten i en flaska några gånger i veckan för att den ska sluta väsnas. Då har jag ett förslag; Take the highway to Bäckebol
Parkera vid Ikea Gå in i varuhuset och ta trappa eller hiss direkt upp till barnavdelningen Köp ett marsvin som heter ”Gosig” för 29:- Du och ”Gosig Marsvin” kommer att göra varann lyckliga, för det är inte en familjemedlem ni söker och tack vare att Gosig Marsvin har så pass modesta behov ni slipper lukt, matning, hö & spån på ställen där det inte är så kul, skaffa marsvinsvakt till semestern, håriga nerkissade tröjor och massor av besvär som dessa levande varelser för med sig. Men ni mister också vissel, kutter, massor av kärlek, skratt & glädje och pussar på hela hakan efter gurkmatning för det är vad dessa små kutterlimpor också för med sig. Många säger: ”marsvin är bra för barnen - det lär dem att ta ansvar” Marsvin lär inte barn att ta ansvar och utveckla empati – det gör du. Barn gör som du gör – inte som du säger. Skiter du i marsvinets behov (de har massor av sådana) så kommer dina barn också att göra det. Och vad har du då lärt dem? Om du tar dig tid att sköta om marsvinet trots att det är en liten varelse som inte kan påverka sin situation så lär du dina barn respekt för andra levande varelser, även de svaga. Om du visar marsvinet empati, då är det dina barn lär sig. Om du säger åt dina barn att göra en del av arbetet så lär de sig samarbete. För det är du som är vuxen som har det ansvaret för att det levande djur som ni tar hem får det bra. För det ska det väl ha, eller....? Av Irene Ljunggren 2008
|
|
|
|
Tänk efter - före du skaffar marsvin |
|
Av: Johan Karlsson 2009
|
|
Sugen på att skaffa marsvin? Planera för att grisen hänger med i upp till sju år. Och försäkra den, är du redan är fäst vid ditt djur är semesterkassan ett billigt pris att betala när älsklingen är sjuk. |
|
|
|
Att vi alla mår bättre av att ha husdjur är välkänt och i Sverige
räknar man med att det finns drygt 43 000 hushåll som hyser ett
eller flera marsvin och allergierna till trots ökar antalet hela
tiden. Kräver tid och omtanke En handfull av dem bor tillfälligt i omplaceringen på Hisingen i Göteborg. Det visslar glatt från pallkragarna när man kommer in i lokalen. Visst kan de vara svåra att stå emot, särskilt om man är förälder och barnen vill ha en liten gosegris att kela med till Bolibompa. Men den som tar steget ska vara klar över att marsvinen är sociala varelser som kräver tid och omtanke. Under det första året när den ska präglas och göras trygg - och hela livet ut. - Det är en investering för fem till åtta år av ditt liv, säger Andras Jansson som är i omplaceringen för att skaffa ett nytt sällskap till sin marsvinshona Agnes. - Hennes syster dog i helgen och nu hoppas vi kunna hitta ett nytt sällskap till vår älskling, fyller sambon Johanna Lindgren i. Älsklingen Agnes själv sitter i en transportkorg ännu så länge. Hon är fyra år och familjen vill inte "börja om". Familjen består dessutom av två barn mellan elva och tretton år. - Marsvin är sociala djur och de måste ha sällskap av ett annat marsvin. Om vi skaffar en unge nu binder vi upp oss för ytterligare sju år och det vill vi inte. Vi älskar att ha marsvin men om fyra år kanske vi vill göra andra saker, då är vår yngsta femton och vill förmodligen göra annat än att greja med marsvin. Dyr erfarenhet Agnes syster Cecilia som dog så hastigt i helgen lyckades först med bedriften att gräva ett djupt hål i familjen Jansson-Lindgrens semesterkassa. - Ska jag ge något råd till en nybliven marsvinsägare så är det detta: försäkra, säger Andreas med eftertryck. När Cecilia blev sjuk i fredags kväll var det ju ingen tvekan om att vi skulle åka till veterinären med henne. På Blå Stjärnan sa de att Cecilia verkade tunn och sedan konstaterade de att hennes bakre tänder var förväxta så hon kunde inte tugga längre. När de frågade om hon var försäkrad blev Andreas alldeles ställd, han hade inte ens hört talas om att man kunde försäkra ett marsvin. Men det kan man visade det sig. För sent att göra något åt så de lämnade snabbt ämnet och gav alternativen. Cecilia skulle svälta ihjäl om hon inte opererades och egentligen var hon i tunnaste laget för operation. Kostnaden skulle bli bortåt 3-4000:- - Det var ingen tvekan, just då var semestern helt oviktig och hela familjen ville låta operera Cecilia. Hon klarade operationen men efter ett dygn hemma dog hon i allafall. Andreas suckar. - Men vi ångrar inte att vi försökte, vi älskar våra marsvin och semestern får väl bli en billigare variant, säger Johanna. Ny familjemedlem De står ovanför den inhägnad som hyser närmare tio djur, en kastrerad hane och resten honor. Jag tycker hon är fin, säger Johanna och pekar på ett vitt och brunt marsvin med en lugg som döljer halva ansiktet. Andreas instämmer och den brunvita honan tas upp av Irene Ljunggren som driver omplaceringen för att låta familjen och Agnes träffa henne på soffan. - Detta är Fanny och hon är väl strax över tre år om jag minns rätt ,säger hon. Efter en koll i pärmen visar sig Fanny vara närmare fyra år men det passar ju bra för då är de ju nästan jämnåriga, hon och Agnes. De verkar gilla varandra också, Agnes tar snabbt täten och knallar omkring i soffan och sniffar och småkuttrar hela tiden. Fanny går efter, doftar Agnes i rumpan och allt verkar frid och fröjd. Men skenet kan bedra. Detta är bra, men det är inte klart ännu. När de kommer hem ska rangordningen sättas och det är olika beroende på individ hur hårt det blir. Men mellan honor brukar det vara över efter ett par dagar, då vet båda vem som är "leading lady" menar Irene. - Och det som gäller är att vi ska låta dem vara, de måste ha en rangordningsprocess, de är flockdjur och vi ska lägga oss i så lite vi kan, tillägger hon. Adoption När beslutet är taget är det dags för formaliteterna, att skaffa djur på omplacering är ett ansvarstagande, man signerar ett kontrakt där man bland annat uppger personnummer. - Jag tycker inte om att vi hanterar marsvin som förbrukningsvaror bara för att de är smådjur. De blir ju ganska gamla och de är oerhört själfulla, de ska självklart behandlas med respekt. Att kalla det adoption och att skriva kontrakt är ett ställningstagande. Varje liv är viktigt, och om de väl finns här ska vi vara rädda om dem. Johanna skriver under kontraktet, Irene gör skötsel på Fanny så att allt ska vara ok, berättar att marsvin främst är gräsätare vilket i vårt klimat gör det helt nödvändigt med massor av hö. Även teddyn Agnes blir vägd och enligt Irene väger hon med sina 1230 gram en aning mycket och dessutom har hon mjäll. Det är vanligt på teddy, säger hon och frågar: - Får hon pellets? - Ja, det har hon alltid, säger Andras - Pellets, marsvin behöver inte pellets, tvärtom blir många marsvin feta och stillasittande av det. Var i naturen finner du pellets? Ta bort det och ge dem massor av fint hö istället. Grönsaker med C-vitamin på kvällen och bada henne i lite Vetriderm mjällschampo för hund. Familjen Jansson-Lindgren, fullproppade med instruktioner får ett skötselkort till både Fanny och Agnes, ett informationshäfte om marsvin, kopia på kontraktet och en påse med hö. - Lägg 150:- i bössan, sedan är Fanny er. Var snäll mot henne, och hör av er om det är nåt ni undrar eller om det blir problem med något. När ni går ut kan ni ta hur mycket vykort ni vill, säger Irene och det är redan en familj till som väntar på sin tur. |
|
|
|
Fakta Skaffa Marsvin: |
|
Marsvin finns att köpa i Zoobutiker, hos uppfödare och omplaceringsverksamheter. Dessutom finns många privata tröttnade marsvin utannonserade på olika annonssidor på nätet. Ofta med bur och alla tillbehör för nästan inga pengar alls. En rekommendation är att då ta kontakt med en rutinerad smådjursveterinär, uppfödare eller omplaceringsverksamhet för lite goda råd och starthjälp. På exempelvis Eragons Omplacering av Marsvin får du detta gratis om du skaffat ett djur från annons. Marsvin kostar runt 300-400:- i Zoo- butik, och det finns i princip bara ungar. Hos uppfödare kan det variera beroende på ras, men mellan 300-800:- är vanligt. Här kan du även hitta äldre djur. Hos omplaceringsverksamheter brukar priset vara lägre, 100-150:- men du adopterar och lovar bland annat att inte avla på djuret, eller omplacera utan samråd. Att försäkra ett marsvin kostar cirka en krona om dagen, det vill säga runt 360:- om året. Marsvin går att försäkra oavsett hur gammalt det är när du skaffar det. Agria och Sveland är vanligast men fler finns. Det finns många ställen att lämna in för passning av marsvin på semestern, både Zoo affärer och annat. Googla "pensionat marsvin" Man vaccinerar inte marsvin men det kan vara klokt att kolla så att ditt nya djur inte bär på ohyra, det finns en uppsjö av dem som är artegna för just marsvin. |
|
|
| Titta & fundera på vad du själv helst hade haft för frisyr |
|
Demonstration av systrarna Alva & Malva |
|
|
| Malva är född 2005 och när hon för andra gången är i omplacering, tar jag dessa bilder före makeover. |
|
|
|
Här är hon som klippt, i eragonsversionen |
|
|
|
|
| Alva är Malvas syster och dessa har följts åt i livet. Här är en "oklippt" bild på henne och nedan kan man se hennes vackra ansikte. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vad tar ni för valpen där i fönstret? Av Irene S Ljunggren Två pepparkornsögon tittar snabbt på mig och marsvinsungen försvinner sedan panikslaget in i huset som var för litet redan för kaninungen som ligger i. Snabbt blir Han utjagad igen och ser sig nu stressat om efter ett annat gömställe. Det finns ett gömsle till men även det är upptaget av flera större marsvin. En stor kanin ligger utsträckt längs burväggen och till slut gömmer Han sig likt en struts med huvudet inborrat i det större djurets päls. Kaninen rör sig knappt så Han blir kvar där. För en pojke är det, de flesta verkar vara det. Har inga siffror men en ovetenskaplig undersökning baserad på en rundringning ger vid handen att denna dag i november 2007 finns det 75 % pojkar tillgängliga för köp i olika Zooaffärer i Göteborgstrakten. I samma lokal skränar stora fåglar och jag vill inte ens tänka på hur det känns att ha detta i sin livsmiljö både dag & natt. Det är förmiddag en frostig höstmåndag och Damen i zooaffären säger att den lille är fem veckor. Henne fick jag ”stämma träff” med eftersom när jag kom in på lördagen var det en ung tjej som stod i kassan. Trevlig men några djupare kunskaper om marsvin i allmänhet, och Han i buren i synnerhet, sa hon sig inte ha. Ville jag köpa honom gick det bra men mina frågor kunde hon tyvärr inte svara på. Något faktablad hade hon inte heller.
På Eragons är det flest adoptioner på helgerna, det är då folk har tid. Han har inga papper, trots sin ungdom är Han redan anonym. Fem veckor, det är inte särskilt länge som Han fått lugn och ro hemma hos sin uppfödare. Eller var det lugn & ro? Kanske kommer Han ifrån de fruktansvärda djurgrossister där alla djur lever samman utan kontroll och där urvalet sker genom att man ”skördar” de lagom stora. Och tar bort de som dött samtidigt. Vem vet eftersom Damen knappast lär avslöja det för mig, och kanske vet hon inte heller. På direkt fråga var han kommer ifrån är det ”en seriös uppfödare i Landvettertrakten”. Av alla djur som jag omplacerat under de senaste åren är det djuren ifrån Zooaffärer som generellt har haft sämst skötsel. Orsakerna är säkert flera; instruktionen som i bästa fall följer med djuren är ofta muntlig och i de fall där den finns skriftlig är den ofta bristfällig eller direkt felaktiga. Köpet i djuraffären kan vara planerat men tyvärr är det nog ofta hastigt påkommet och inte så väl genomtänkt. Vi talar ju faktiskt om en livslängd på, normalt sett, mer än fem år. Och när man genomför ett sånt köp lika lätt som man köper en liter mjölk kan det lätt bli fel. Jag tror det behövs en människa som vågar vara obekväm och ställa frågor. Var ska djuren vara på semestern? Vad händer om barnet tröttnar? Har någon allergi i familjen? osv Jag vädjar till alla uppfödare i SMF att ge egenuppfödda marsvin en bättre chans till ett bra liv än att låta dem starta i en Zooaffär. Jag önskar att detta förlegade sätt att sälja djur helt upphör och att alla försäljningar/adoptioner/överlåtelser av djur går genom människor som är antingen uppfödare eller tillräckligt engagerad för att ge den information som så väl behövs för att ge marsvinen ett gott liv. Och som dessutom finns reglerad i den förordning som ganska många är bekanta med DFS 2005:8 Saknr L 80, utdrag ur förordningen finns. Orealistiskt att inte tappa av överskottsdjur till Zooaffären? Kanske föder man upp för många. Att föda upp för många och övermätta marknaden innebär nackdelar för alla, både djur & uppfödare. Att marsvinen blev mer exklusiva skulle alla vinna på. Förr sålde man hundar i Zooaffär i en del länder gör man det ännu. Vad tycker du om det? Jag tycker det är dags att ta ett steg till. Ta marsvinen ut ur Zooaffärerna. Ge Han en chans! Irene S Ljunggren
Utdrag ur DFS 2005:8 Saknr L 80
3 kap. Bestämmelser om skyldighet för den som säljer sällskapsdjur att lämna information om djurets skötsel 1 § Djur som exponeras med avsikt att säljas ska vara taxonomiskt namngivna med art eller släkte på en skylt, så att det klart framgår vilket djur som avses. 2 § Den som yrkesmässigt säljer ett sällskapsdjur ska vid överlåtelsen lämna ett faktablad, med skriftlig information om djuret och dess skötsel, till mottagaren av djuret. 3 § Ett faktablad avseende fåglar, däggdjur, reptiler eller groddjur ska innehålla uppgifter om 1. det svenska eller vetenskapliga namnet på djurets art eller släkte, 2. djurets kön i de fall då detta kan avgöras genom en okulärbesiktning eller med hjälp av en enkel undersökning av djuret, 3. djurartens normala vuxenstorlek, 4. djurartens normala livslängd, 5. djurartens aktivitetsmönster och sociala organisation i naturen, 6. på vilket sätt djurets behov av utrymme, inredning, klimat och ljus kan tillgodoses, 7. hur djurets förvaringsutrymme kan göras rymningssäkert, 8. på vilket sätt djurets behov av att vara tillsammans med andra djur kan tillgodoses, 9. hur djuret bör hanteras, 10. hur djurets näringsbehov kan tillgodoses, 11. djurets eventuella dräktighet om det är ett däggdjur, 12. djurets eventuella behov av vintervila om det är en reptil eller ett groddjur, 13. åtgärder som kan underlätta miljöomställningen för djuret, 14. de vanligaste tecknen på stört hälsotillstånd hos djuret, samt 15. eventuella sjukdomar som djurarten är särskilt utsatt för och hur djuret kan skyddas mot dessa.
Många skriver och vill ha mitt personliga omdöme om vissa djur. Detta gör jag inte längre. Står det inget under bilden har jag ingen direkt uppfattning eller inte tid att skriva ner den. Omplaceringen tar mycket tid och jag disponerar den så som jag finner bäst och då är djurens välbefinnande viktigare för mig än de människor som eventuellt är intresserade av ett djur. Mitt råd till dig är att komma ner när det är öppet och bilda dig en egen uppfattning. Då finns jag där och självklart gör jag mitt bästa för att svara på frågor i den mån jag kan. Du förbinder dig inte till något bara för att du kommer på besök. Jag drar ofta paralleller till begagnade bil branschen för att hålla en viss distans och inte bli utmattad av det jag håller på med. Inom den branschen finns det en sorts spekulanter som kallas för däcksparkare. Det är människor som antingen är för osäkra för att komma till något beslut eller kanske rent av inte seriöst intresserade överhuvudtaget. Dessa däcksparkare finns givetvis i alla andra branscher, marsvinsomplacering är inget undantag. Sådana personer har jag vid flera tillfällen lagt en massa tid på att svara på mail om marsvin ner på atomnivå och då brukar det ofta sluta med att noll antal marsvin får noll antal nya hem. Jag jobbar för att marsvin får varaktiga trygga hem. Att coacha någon med beslutsångest är inte min grej, men det finns människor som har detta som profession.
Eragons Omplacering av marsvin startade för att: Jag insåg att vuxna marsvin i den "vanliga världen" inte hade något vidare värde. Det tyckte jag var dumt. Senare skulle jag inse att de mindre marsvinen, speciellt hanarna hade om möjligt ännu mindre värde. Det tyckte jag om möjligt var ännu dummare. Marsvin är snälla djur som liksom flera andra fina husdjur ofta ger människor harmoni och massor av glädje i livet. Att tacka dessa små oskyldiga varelser med att...
Seriös uppfödare enligt Eragons synsätt: En seriös uppfödare föder upp i den takt det finns efterfrågan på djur. En seriös uppfödare är rädd om honorna och låter dem inte få för många kullar. En seriös uppfödare låter inte honan få kull för tidigt, ej före sju månaders ålder. En seriös uppfödare säljer sedan honan till sällskap och inte till en annan uppfödare som fortsätter att ta kullar. En seriös uppfödare informerar ordentligt vid försäljningen om skötseln av dessa djur. En seriös uppfödare följer upp djurförsäljningen per telefon eller mail. En seriös uppfödare tar tillbaks "sina" djur om det av något skäl inte fungerar i det nya hemmet. En seriös uppfödare ser till att omplacera dessa djur. Hade vi dessa uppfödare så behövdes inte Eragons
Människor tränar mitt tålamod ibland. Jag har funderat hur jag ska komma åt detta problem och nu tror jag att jag funnit på en relativt bra metod. "acceptera
|
|
Efterlysta marsvin |
|
|
|
Har du skaffat begagnade marsvin på annons eller via vänner och bekanta? Vet du var de kommer ifrån? kanske spelar det ingen roll för dig. Men om du skulle vilja veta mer om dina små vänner kanske deras bakgrund finns att finna hos Eragons. När man adopterar marsvin hos Eragons signerar man ett kontrakt där man lovar att ta väl hand om djurens som man tagit i sin vård livet ut. Och om man av någon orsak inte gör detta så lovar man att informera de nya ägarna om att djuren kommer från Eragons och dessutom, lovar man att lämna de nya ägarnas uppgifter till Eragons Omplacering av Marsvin.
Detta är viktigt eftersom med djuren följer en livstidsupport.
Även om du tar över ifrån någon annan så får du ringa och fråga om
du har funderingar om olika saker. Detta gäller exklusivt för
Eragonsdjuren och inte om du t ex skaffat djur från djuraffär
eller uppfödare. För då är det nämligen djuraffär eller uppfödare
du ska kontakta. Detta finns reglerat i föreskrifter som numera
ligger under jordbruksverket:
Utdrag ur DFS 2005:8 Saknr L 80 3 kap. Bestämmelser om
skyldighet för den som säljer sällskapsdjur att lämna information
om djurets skötsel (mer om detta kan du läsa om en bit ner på
Frågor & Svar) Men för att detta ska fungera är du tvungen att identifiera dig, det vill säga dina uppgifter kommer att föras in i Eragons register. Den som en gång lämnat djuret för omplacering kan få dessa uppgifter och du får vara beredd på ett besök ifrån den ursprunglige ägaren. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ebba & Ninni Dessa flickor flyttade ifrån Eragons den 5 oktober 2007. Redan efter några månader får de byta hem. Namnuppgifterna lämnas inte vidare till Eragons så som adoptören utlovat. Den 16 mars 2008 är de utannonserade på Blocket.se Halland för att ytterligare en gång flytta och uppgifter om deras tillhörighet som Eragonsdjur kommer troligen inte att lämnas vidare denna gång heller. I annonsen på blocket den 16 mars 2008 blir de äldre än vad de i själva verket är då dessa djur beskrives som 2½ & 3 år då deras korrekta födelsedatum är: Ninni (teddy) är född 060901 vilket innebär att hon är ganska precis 1½ år vid annonstillfället och Ebba (slät-kort-hår) är född 070201 så hon är 1 år och 2 månader. Om du är den som skaffat dessa djur är du välkommen att höra av dig. De ursprungliga ägarna som lämnade dem till Eragons är intresserade av hur det går för djuren och du kanske kan ha nytta av Eragons informationshäfte om marsvinsskötsel som vi gärna sänder till dig. Du kan dessutom ringa för att fråga om det är något annat du undrar. Ebba & Ninni har livstidssupport hos Eragons. |
|
|
|
Blomma |
|
Blomma flyttade ifrån Eragons till Rävlanda den 1/1-2007. Senare fick jag uppgift om att den "marsvinshona" som hon skaffades för att sällskapa med i själva verket var en kaninhane. Jag försökte då att få adoptionen att gå tillbaks vilket adoptörerna inte var villiga till. De hävdade istället att de själva omplacerat båda djuren till en vän med "skyddad adress" och att de enligt lag inte fick vidareförmedla denna. Min analys av detta är att adoptörerna har relativt livlig fantasi med drag av mytomani. Men kanske bör jag glädja mig åt att de respekterar lagen när de nu inte respekterar det avtal de skrev med Eragons. Men Blommas öde vet vi inte så mycket om. Finns vännen? sitter Blomma fortfarande med en kanin eller lever hon kanske inte alls? Vet du något får du gärna berätta. Både jag och den tidigare ägaren undrar. Till dig som adopterade Blomma och behöll henne enligt egen uppgift i bara 3 månader: Om du nu från början inte är villig att respektera de spelregler som Eragons satt upp; Varför skaffar du inte ett marsvin ifrån en djuraffär eller annat istället? Var det värt att skita ner sig på för de 100-lapparna? Och dessutom;
Marsvinet riskerar att skadas. Kaniner har
kraftiga bakben och kan lätt skada ett marsvin då den gör ett
bakut-skutt. Kaninhonor kan bli mycket aggressiva mot marsvin.
Okastrerade kaninhanar ser marsvin som potentiella partners och
jagar runt marsvinet och försöker para sig med det, vilket
resulterar i ett mycket stressat och olyckligt marsvin. Fakta hämtat från Humlan
|
|
Tyvärr finns det fler marsvin som försvunnit på grund av människor och jag ska plöja i pärmarna så att mina fakta är riktiga så långt som möjligt. |
|
|
|
|
|
|
|
Buster & Larson |
|
|
|
|
|
|
|
Detta ljuvliga och lite äldre pojkpar flyttade från Eragons den 14/11-06. De blev ett par som vuxna och fungerade oerhört bra tillsammans. När de blev adopterade gjorde det lite extra ont, dels för att de var äldre, tamare och personligare än många andra. Redan vid första försök till kontakt efter någon månad var det helt omöjligt att få reda på hur det gått. Adoptörerna var som uppslukade av jorden. Det svarade inte på uppgivet telefonnummer och inte heller på mail. Men den 25/10-07 får jag ett mail från Sandra som föder upp marsvin i Trollhättan. Hon har tagit in två pojkar som hon på omvägar hört skulle komma ifrån Eragons. Och undrar om det stämmer. Visst stämde det och Sandra är så glad i dem att hon bestämt sig för att de ska stanna och vara hennes keldjur livet ut. |
|
Marsvin betraktas ofta som ett enkelt djur, ofta det första djuret
och ett barndjur. Jag anser faktiskt raka motsatsen. Marsvin är
inte enkla, om jag jämför med att vara katt eller hundägare vilket
jag också är så kräver ett marsvin mycket mer om det ska ha det
bra. Och häri ligger en del av problematiken kring detta helt
underbara lilla sällskapsdjur, vi förstår inte vad det är vi har i
vår vård när vi tar hand om ett marsvin. Ett marsvin är allmänt ansett ett djur som ska leva i bur och självklart finns det ingen levande varelse som egentligen passar för det. Men för att passa oss, våra bostäder och krav på hygien och säkerhet så har marsvin hamnat i bur. Och det som är så helt fantastiskt med dessa små ljuvliga varelser är att de snällt accepterar detta trots att de ursprungligen är gjorda för att beta gräs på stora ytor. Marsvinet är en liten rädd varelse då de i det vilda är mat för många andra djur. För att slippa vara rädd använder de sig ofta av gömslen, vilket vi i buren "översätter" till hus. I deras naturliga miljö kan det vara ett buskage eller högt gräs, någon naturlig håla eller en lämnad från ett annat djur. Att ha någon stans att gömma sig är livsviktigt för marsvinet eftersom våra framavlade djur är stresskänsliga och kan utveckla olika typer av ohyra och svamp om de hålls i konstant stresstillstånd. Att inte kunna gömma sig är när det är en av dina starkaste instinkter blir ett konstant stresstillstånd. En del föreslår att man för att få marsvinet tamt ska låta bli att ha hus då de i sin otålighet anser att det snabbare får marsvinen tama och orädda utan gömslen. Jag tycker att man vet grunderna till varför marsvinet är rädd så skulle deras behov av trygghet gå före vår brådska att få dem tama. Jag har under årens lopp fått in många vilda och i princip helt ohanterade vuxna djur, främst från uppfödare som skaffat sig för många och inte klarat av dem. Jag har på försök gjort tämjningsjobb på dem och hittills aldrig träffat på något marsvin som inte gjort väsentliga framsteg om man under två veckors tid är enveten med att plocka upp, kela, och bära runt dem. Marsvin har en livslängd på bortåt en sex, sju år. Om man ska ha ett djur så länge har man inte tid i fjorton dagar då? Och om man inte har det - ska man ha djur då? Sen är tamheten en färskvara. Marsvin går tillbaka mot vild om du slutar att greja med dem. Den blir inte som en ohanterad men mindre avslappnad. Så här ser ofta marsvinens liv ut: De föds upp i flera olika sammanhang. Djurgrossister, detta är en ganska sluten verksamhet som jag inte vet så mycket om ännu. Det finns uppfödare som specialiserat på att föda upp blandisar till Zooaffär. Och det finns många unga tjejer mest men ibland även killar som föder upp för att dryga ut månadspengen. Sen har vi de "riktiga" uppfödarna, de som åker land och rike runt för att bli vinna rosetter och plaketter på utställningar. Sen säljs de i olika sammanhang: Sen kommer de till olika typer av "familjer": Barnfamiljer Yngre par Äldre par Ensamma yngre Ensamma äldre Jag tycker att det är jätteroligt att få vara en viktig del i anskaffningen av dessa underbara djur till en barnfamilj, men; det måste vara en vuxen som är tillräckligt plikttrogen eller intresserad för att sköta dem när barnens flyktiga intresse mattas eller uppfostra sina barn att sköta det som de åtagit sig. Det finns många sätt att motivera barn om man verkligen vill och orkar.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Marsvinsburen: marsvinens hela värld! av Monica Willnerth
För länge, länge sedan var mina burar inte stora. På den tiden tänkte man inte på att djur även behöver en miljö som de kan må bra i, inte bara mat. Hus och hembygd bur hade redan mitt första marsvin 1968. Jag skulle tro att buren inte var större än 50x40cm. Nu hade vår familj vanan att släppa våra husdjur fria så jag behöver inte ha så dåligt samvete trots allt! Så småningom blev det allt fler marsvin och det var orimligt att ha hanar och honor tillsammans hela tiden. Pappa hjälpte till att bygga lite större burar men marsvinen blev väldigt stilla i burarna. Hanarna fick rastas tillsammans på golvet men alla var inte så snälla. Jag flyttade hemifrån och det blev fler burar. Det var trångt i en liten etta men en del av marsvinen var fria på golvet fortfarande. Burarna fick måtten 50x80 till ett par djur. Jag märkte att det ändå inte var tillräckligt stort för att de skulle röra sig i burarna så nu är de flesta burar jag bygger mer än 1 m och minst 80 cm djupa. Jag skriver det här för att förklara hur jag har kommit fram till en bra burstorlek. Jag har tittat på aktiviteten hos frigående djur och jämförde med marsvin som var instängda. Djupet på buren måste vara tillräckligt för att man skall få rum med miljöberikning som i marsvinens fall blir hus att gömma sig i och sitta på. Hö att gömma sig i fungerar bara fem minuter eftersom de trampar ner det. Hö skall för den skull inte sitta i höhäckar. Marsvinets mun sitter på undersidan. De ska ju inte få nackspärr för att få i sig maten! Nej orsaken till att hö skall ligga på marken är att de skall kunna ha ett naturligt beteende och vandra runt och hitta mat överallt. Har man rullade långhår så ställer man husen en marsvinsbredd från väggen. Husen skall ha öppen baksida! Husen har en funktion till: De förhindrar marsvinen från att kliva på varandra när de blir rädda.
Det skall alltså inte vara mindre burar för att marsvinen bara är två stycken. Marsvin trivs med många kompisar men är de instängda finns en gräns. Jag har sett att om man har för många djur i en bur äter de mer och skriker mer efter mat än i burar som inte är överbefolkade. Jag tolkar det som de är mer stressade än i en likadan bur med färre djur. Golvflocken som har flera burar att välja på visar aldrig samma beteende även om de egentligen är lika många på samma yta.
De sista burarna jag byggt till mina djur har varit minst 130X90. Jag skulle gärna ge dem ännu större utrymme men det går inte för då räcker utrymmet inte till. Sista projektet är en hörnbur som kommer att rymma pensionerade gamla hanar. Burar med ett par våningar kan vara en lösning. Husen kan byggas på många sätt. De kan ställas mitt i buren eller vid väggen. De kan vara olika höga. När man måste ha burar på höjden kan plexiglas vara en praktisk lösning för att få in ljus i burarna. Man kan ha burar med väl tilltagen höjd. Har man en hanaggressiv hane låter man honom ha en nätvägg mot tjejerna närmast. Glöm inte att han skall ha lock och dörr för att han inte skall flytta in till dem.
Glöm aldrig att buren är marsvinets hela värld. De kan inte gå ut på en promenad om de tycker det är tråkigt. Se till att den lilla världen blir så trevlig att de kan bete sig som fria marsvin. Marsvin blir ändå gladare och roligare om de slipper vara instängda. Några fina viloplatser på skyddade ställen och en öppen bur med hus så rastar de sig där. Det finns plastslangar att skydda elledningar i.
Monica Willnerth Burar – stora , små eller frigång? Av Monica Willnerth En gång i tiden för mycket länge sedan flyttade en marsvinshona hem till familjen. Pappa byggde en bur enligt ritningar i ett litet häfte djuraffären sålde. Nätgolvet hoppade han över. Överdelen kunde man lyfta av så att grisen kunde gå som hon ville. På 60 talet hade marsvinen ofta bara en låg låda som de kunde gå ut och in i. Ofta var lådan placerad under en möbel eller i köket. De flesta marsvinen var tyvärr ensamma på den tiden. Jag har sedan den tiden provat alla möjliga typer och storlekar på burar. De slutsatser jag kan dra är att marsvin som får välja alltid ratar öppna burar där de är väl synliga för oss. Marsvin vill ha låga burar där det finns mörka skrymslen med tak där de kan känna sig trygga. Lampor i marsvinsburar är närmast djurplågeri. Vem vill ha en strålkastare i ansiktet. Det viktigaste för välbefinnandet är någonstans att gömma sig så man inte syns. Då tänker säkert många Hur ska man veta att djuren i buren mår bra när man inte ser dem hela tiden? Det finns ett sätt att vara säker på att allt står väl till och det är att marsvinen har samma beteende varje dag när maten kommer ner i buren.. Marsvin kommer fram med snabba steg när maten kommer och börjar genast äta eller tar mat och springer iväg till ett säkert ställe. Visst, riktigt gamla kan vara sävliga men då skall de ha samma beteende varje dag. Lämna aldrig marsvin utan kontroll som sitter stilla när det kommer mat. Tro inte att de bara har en dålig dag! Marsvin har inga dåliga dagar. Marsvinet är sjukt och måste undersökas. Jag tycker inte om gallerburar för de ger inget naturligt skydd. Visst kan man sätta in hus och hänga skynken men det är ändå en tråkig miljö. Gallerburar är dessutom jättehöga och fula. De flesta har ingen öppningsbar framsida vilket bl.a. betyder att burarna inte kan ställas på varandra utan att man måste lyfta varje bur. Marsvin som har tråkigt gnager gärna på gallret. Då kan de skada tänderna och med lite otur käken. Storleken på buren spelar givetvis en avgörande roll för möjligheter till aktiviteter och ett bra marsvinsliv. Storlekarna på burar i Jordbruksverkets föreskrifter stödjer sig inte på några beteendestudier. Det är bara burtillverkarnas krav som tillgodoses och i andra ändan deras kunders önskemål som inte vill ha utrymmeskrävande burar. Naturligt beteende är ett krav i lagen men hur ska marsvin som är djur som är i ständig rörelse dag som natt kunna bete sig naturligt i en minimal bur som inte ger plats för den burinredning de ska ha. Det här är djur som ständigt äter . Jag tycker att 120x60cm är det minsta varje marsvin kan kräva och det gäller även om och speciellt om de går ensamma. Nu står det i föreskrifterna att djur som har behov av andra djur skall hållas tillsammans på ett sätt som tillgodoser de behoven. Marsvin skall alltid ha ett annat marsvin i sin livsmiljö. Bygg en bur För att kunna få en riktigt bra bur så får man bygga den själv. Jag har använt formplyfa med gott och hållbart resultat till golvet. Det är ganska dyrt men outslitligt. Lacka dem med golvlack kan man också göra. Det går att använda spånskivor som man målar och behandlar med golvlack . Gamla bordsskivor är bra med. Hyllplan ger lagom höjd. 120x80 är ett trevligt format för marsvinen. Låt ett hyllplan utgöra en bit tak och framsidan låter man vara öppen och förser den med nätlucka. Använd inte hönsnät utan använd armeringsnät med fyrkantiga maskor. Luckan skall man kunna öppna för att marsvinen skall kunna gå ut. Frigång eller golvflock Givetvis mår marsvin bäst om de slipper sitta instängda på en liten begränsad yta. Ska man ha en golvflock kan man antingen ha ett gäng burar som marsvinen kan vandra mellan eller också lägger man spån direkt på golvet. Det sistnämnda kan jag inte rekommendera om man inte bor i eget hus. Mina marsvin rastar sig aldrig på golvet vilket kaninerna gladeligen gör. Jag har ett antal stora burar längs väggarna och lite rör och en vetbed på golvet. De sitter gärna och äter av det man tappat på golvet men rastar sig ändå inte där. En helt spånbelagd yta inbjuder även de som inte så gärna lämnar buren till vandringar. Viktigt är att ha mängder med inredning som hus och rör och vad man kan hitta på så alla kan ha ett eget krypin. Marsvin är bytesdjur och panikspringer för att gömma sig och kan om man har otur sätta en klo i ögat på en kompis om alla springer till samma hörna. Jag har stora avloppsrör liggande på golvet där även tjockisar kan passera utan att fastna. De använder marsvinen när de ska någonstans. De sitter aldrig i dem. Det finns komposteringbara pappersrör att köpa. Man kan bygga en tunnel som man lackar för att den lätt ska kunna tvättas. För alla uppfödare är golvflock för honor en vinstgivande åtgärd då honorna inte drabbas av toxicos lika lätt eller nästan inte alls. Hur ser jag att marsvinen trivs? Stress behöver inte betyda överdriven aktivitet. Det kan lika gärna vara passivitet. Som jag tidigare skrivit är marsvin i rörelse nästan hela tiden om de har en bra miljö. De vilar 5 minuter, nästan aldrig längre. Man kan ha ganska många marsvin tillsammans om man har en stor bur. De trivs med många artfränder. De vill bara ha sina hus så att de kan vila med insynsskydd och ensamma. Visst finns det marsvin som ligger tätt tillsammans men de väljer oftast att ligga ensamma i sitt hus. Hanar är nästan mer benägna att vila tillsammans än honor. Hur som helst så ska marsvin inte ligga på samma ställe och vara inaktivt. Då är buren för liten och kompisarna för få. Jag har själv några burar som är för små men marsvinen behöver inte bo i dem för länge. Jag har nog ingen bur som motsvarar 50x100cm buren. Alla burar är större. En gammal Lunkarya, Aristoteles Danilo går med en kompis i en bur som är 180x62. Han skulle inte ta många steg om han bodde i mindre bur. Nu placerar jag mat på olika ställen så att han får vandra. Han springer inte runt men går sävligt mellan burarna. Han sover bara där det är mörkast. Till sist inga höhäckar i burarna. Marsvin har rätt att äta från marken. De kan skada sig i höhäckarna också. Sammanfattning: Du ska inte se dina marsvin hela tiden! Låga stora burar med mycket inredning. Inga lampor i eller nära burarna. Inga höhäckar. Monica Willnerth Annons Lite att läsa om marsvin – Obs I priset ingår porto En hel del av detta material är av samma författare som skrivit om burar ovan, Monica Willnerth Marsvinsskötsel Ny version . Marsvinets mat, sjukdomar, bur, sociala behov, ett kapitel om marsvinsraser. Mao allt du behöver veta för att dina marsvin ska få ett bra liv. 32 s. 50 kr Dräktiga marsvin och ungar Problemlösningar, hur man tar hand om hona och ungar 8s. 45kr Marsvinsflocken Utökad. Hur man sammanför marsvin, sociala livet. Problem i relationer 5s 30 kr Långhåriga marsvin Hur du sköter långhåriga marsvin för utställning och vardag 6s 35 kr Marsvinsflora Växter du kan plocka i naturen till marsvin olika årstider, växter att undvika 40 kr Nyhet Lunkaryan idag Riktlinjer för avel, egenskaper, problem, uppfödarregister, nya bilder 40kr Hur man sköter och matar sjuka och matvägrande marsvin 15 kr Råd till blivande uppfödare. Praktiska råd till alla som vill starta en uppfödning.4s 25kr Beställ via e-mail didorin@yahoo.se Glöm ej namn adress och vilka häften det gäller. |
sedan de slipper gallerburen. Hoppar och brallar som aldrig förr.
(som
många har lite över om man renoverat) i botten och cirka 10 cm upp
mot kanterna. Jag sågade sedan ut fönster i framstycket och ena
sidan som jag klätt med galler (finns på byggaffärer). 
090504
